Författare: Einar

Högbo bruk

2017-07-22

Hade bokat tid på Högbo GK så efter frukosten tog vi husbilen dit (var bara drygt 1km). Fick spela banan tillsammans med Roger och Peter, som spelat banan många gånger förut. Banan var inte i så bra skick, men vi spelade ändå bitvis riktigt bra golf.

Som man ser på kortet från green till hål 11 hade vi riktigt bra golfväder.

Sandra och Stefan hade cyklat ett av alla mountain bike spåren medan vi spelade golf. Hade tänkt att vi skulle övernatta vid golfklubben, men tyckte att vi stått bättre där vi stod igår.
Åkte tillbaka och ställde upp husbilarna intill ett av cykelspåren.
Efter ett tag gick vi bort till gamla herrgården där man spelade ett sommarlustspel i en akt.

Var ganska mycket folk som bänkat sig.

På bilden ovan ser man alla som var med i sommarlustspelet.
Handlingen var lagom enkel med lite historisk anknyntning till Högbo bruk.

Efter föreställningen var det dags att göra iordning middagen.
Hann grilla och äta färdigt innan det började regna.

Satt inne i husbilen och spelade spel då det kom ett riktigt skyfall.
Parkeringen såg ut som en liten sjö efter ett tag, men det rann undan ganska snabbt.
Kollade lite på Netflix innan det var dags att sova.

Till Högbo bruk

2017-07-21

Vi kom iväg direkt efter jobbet på fredag eftermiddagen.
Hade pratat med Sandra och Stefan som var vid Högbo bruk och cyklade mountain bike.
Vädret skulle ju vara skapligt där och det finns en golfbana i närheten så vi tog oss dit.

De hade hittat en fin plats i utkanten av parkeringen intill en liten damm.

Till middag blev det hemlagad paj som vi värmde i micron.
Efter maten tog vi en promenad, eftersom det var så fint väder.

En bit ifrån parkeringen hade man ställt upp en s.k. konverter.
Den användes vid ståltillverning enligt bessemermetoden.
Göran Fredrik Göransson, som köpte Högbo bruk 1854, utvecklade denna process så att den kunde användas kommersiellt.
(1862 startade Göran Fredrik Göransson företaget Högbo Stål- och Jernverks AB som sen kom att heta Sandvikens Jernverks AB.)

Man hade lagt ut bojar i den lilla sjön så att man kunde simma olika distanser.
Ingen av oss var speciellt sugen på att testa så vi fortsatte promenaden tillbaka till husbilarna.

Dagens etapp var på cirka 15 mil.

Caravanparet 2017

Det var många som såg fram emot pingsthelgens Caravanpar på Vassunda GK. Redan på torsdagkvällen var ett stort antal ekipage på plats. Många av dessa ville passa på att spela banan en gång innan tävlingen.

Trots några sena avanmälningar var det ändå många som var på plats på fredagkvällen. Vid samlingen i klubbhusets restaurang var det fullt med glada och spelsugna ”caravanpar” som ville få reda på startordningen för lördagens ”bästboll”. Blev flera glada skratt eftersom många nära bekanta skulle spela tillsammans, trots att klubben hade gjort lottningen.

Precis som föregående år hade klubben sett till att det fanns tillräckligt med eluttag för alla ekipage, så trots en sval natt var det ingen som behövde frysa och på lördagsmorgonen kunde alla brygga sitt morgonkaffe utan problem.

Lördagen bjöd på riktigt bra golfväder och banan var i fint skick, vilket gjorde att det blev många fina resultat.

Efter avslutad runda var det många som satte sig på restaurangens uteservering för att kontrollräkna resultaten innan de lämnades in på klubbens tävlingskansli. Eftersom vädret var riktigt fint blev de flesta kvar där och pratade om allt mellan himmel och jord.

På kvällen samlades alla 28 par till en gemensam tre-rätters middag i restaurangen. Under middagen meddelades spelordningen för söndagens runda. Det hölls även prisutdelning för de deltävlingar som sponsrats av klubben, närmast hål för damer och herrar på hål 12 samt närmast linjen på hål 17. Blev en trevlig kväll med många glada skratt. I sann ”caravan-anda” bjöds det på spontan underhållning från flera håll.

De första paren som gick ut på söndagens ”irish greensome” hade oturen att få lite regn på sig, men fick ändå spela större delen av rundan i bra golfväder. Efter avlutad runda kunde man, precis som på lördagen, sitta på restaurangens uteservering och se flera fina inspel på 18:e hålet.

Sen var det dags för prisutdelning. Den togs om hand av en representant för klubben och eftersom det var så fint väder hölls den på uteserveringen. Det visade sig att det varit en riktig kamp i ledarbollen om första platsen. Ovan ses de 3 paren som hamnade på prispallen.

Tack vare välvilliga sponsorer blev det även i år så att alla deltagande par fick välja ett pris.

Vi vill rikta ett varm tack till våra sponsorer som samtliga bidragit med många fina priser.

Precis som tidigare år har Vassunda Golfklubb hjälpt till med att få caravanparet till ett mycket lyckat evenemang.

Resan slut

2016-12-06

Vi lyckades inte sova lika mycket på planet, som på resan ner till Kapstaden. (Berodde delvis på att vi hade mycket sämre platser.)

Tog ett kort på monitorn i stolsryggen, då vi var på väg att gå ner i London.

Hade inte så mycket väntetid i London, men vi hann med att shoppa lite i alla fall. Kom iväg cirka 30 minuter sent.

Då vi kom till Arlanda flöt allt på med baggaget och taxin väntade på oss. Väl hemma packade vi upp och fyllde tvättmaskinen.

Om man ska summera resan så har nästan allt varit högt över förväntan. Har varit så mycket att se och uppleva så resedagboken blev färdig långt efter hemkomsten.

Det som absolut toppade resan var safariturerna, där vi fick se och höra så mycket som vi inte hade en aning om. Ovan en karta med ungefärlig resväg för en av safariturerna (åkte mellan 30-40 km varje tur). Vi hann definitivt inte se varje vrå av parken, eftersom den är drygt 130 kvadratkilometer.

Sydafrika är definitivt ett land vi kan tänka oss att besöka igen.
Vi hade hört en del om att det kan vara farligt att vara turist i Sydafrika. Det gjorde kanske att vi ibland var överdrivet försiktiga, men vi kände oss aldrig otrygga. Över 100 mils bilresa på egen hand, i hyrbil, gick helt utan några missöden. Vi blev hela tiden otroligt vänligt bemötta, oavsett var vi var.

Kapama och sen börjar hemresan

2016-12-05

Telefonväckning 05:00, frukost och sen safari den här morgonen också.

Fick syn på 2 lejonhonor inne bland träden. Enligt Edward och Magnum såg det ut som om de var på jakt efter något. Vi höll oss kvar i närheten för att försöka se vad de var ute efter.

Efter ett tag fick vi syn på en giraffunge inne bland träden, syns lite nedanför mitten. Giraffhonan skymtar i mitten längst till höger. Det verkade som om hon hade koll på lejonen, hon var mellan dem och ungen hela tiden. Till vår lättnad, verkade det som om lejonen gav upp efter ett tag. Tror att de flesta som satt i bilen inte ville se den söta giraffungen bli lejonmat.

Vi åkte vidare, men plötsligt stannade Edward bilen och gick tillbaka en bit. En kameleont var på väg att korsa vägen och Edward hade precis undvikit att köra över den.Han bröt loss en gren från ett träd och lät kameleonten sitta på den. Den spände genast upp ryggen för att se ut som ett blad.

Edward satte ner kameleonten vid ett träd, som den började klättra upp i. Den bytte färgsättning direkt då den började klättra.

Lämnade kameleonten och fortsatte mot slätten, där vi var igår.
(Var nämligen 2 damer från USA, i bilen, som hemskt gärna ville se noshörningar.) Såg en gulnäbbad toko inne bland träden.

Såg en vattenbock bland träden, färgen på den gör att den kan smälta in bland träden.

Fast solen var uppe var det inte så varmt i luften så det var rätt skönt med en mössa på sig.

Ute på slätten var det slagsmål mellan 2 giraffhannar.

Sen fick vi syn på noshörningarna igen. Kollade på dem ett tag innan vi åkte till ett ställe där ett antal unga lejon låg i solen och slöade.

En ung lejonhane på bilden ovan, man ser att den börjar få en man.
Fläckarna på benen kommer att blekna bort då lejonet blir äldre.
(Nyfödda lejon har fläckar över hela kroppen, så att de påminner om leoparder.)

Då vi tittat på dem en stund började de gäspa. Edward förklarade att då de gäspar betyder det att de snart kommer att röra sig. Mycket riktigt så var de alla på benen efter en liten stund.

En stor lejonhanne hade legat längre bort i skuggan under en buske.
Då han passerade bilen hade vi kunnat röra den med handen (ingen av oss tänkte tanken ens).

Då vi var på väg in i bushen igen såg vi en liten flock med impala-antiloper.

Vi tog ”huvudvägen” tillbaka mot lodgen. Drakensbergen syns i bakgrunden.

Passade på att stanna och knäppa ett kort på bilen innan vi kom fram till lodgen.

Sen blev det ett kort på entrén också.

Packade våra väskor innan vi gick bort och åt varsin omelett. Sen var det utcheckning och skjuts till flygplatsen. Paret som bodde i USA skulle åka med samma plan som oss till Joburg.

Som man kan se på Bettan var det definitivt inte kallt ute längre.

Vi satt ute och väntade, in i det sista, innan vi passerade säkerhetskontrollen.

Vi drog på munnen när man ropade i högtalaren att det var dags att ”go to gate”. Gate var nämligen en stängd dörr med enkelriktat skylt på. När dörren öppnades kunde vi promenera bort till planet.

Efter cirka 1 timmes flygning var vi på väg ner mot Joburg.
Tog ett kort genom fönstret på något som mycket väl kan vara en kåkstad.

Sen var det bara att gå runt och ha tråkigt på flygplatsen i Joburg.
Vi hade drygt 7 timmar på oss, eftersom inrikesflygen inte blivit ombokade för att matcha nya flighterna. (Vi hade ju fått byta från LuftHansa, eftersom deras piloter strejkat då vi skulle flyga ner till Sydafrika.) Satt länge i loungen och väntade, men till slut satt vi i alla fall på planet till London.

Kapama

2016-12-04

Telefonväckning 05:00 idag igen och sen frukost innan det var dags för safari igen.

Vår tracker, Magnum, hade full koll på läget.

Han pekade ut två vårtsvin, då vi kommit en liten bit på väg.

Då vi åkt en bit till såg vi två vattenbufflar ta sig genom skogen, mot ett vattenhål. En av dem på väg ut ur skogen på bilden ovan.
Kollade in bufflarna ett tag innan vi åkte vidare.

Stötte på ytterligare 2 vattenbufflar som låg i gyttjan och svalkade sig. Fågeln som sitter på huvudet på buffeln är en rödnäbbad oxhackare, som plockar bort insekter. (Vi såg även samma sorts fågel plocka bort insekter från giraffer och zebror.)

En bit bort uppe i luften svävade en flock vitryggade gamar, 2 av dem på bild ovan.

Åkte vidare och såg en nyala beta en bit in i skogen.

Längre in i skogen skymtade vi en ullhalsstork.

I ett träd satt en mörk sånghök och spanade.

I skuggan under ett par buskar låg en flock lejon och sov.

Efter drygt 3 timmars safari åkte vi tillbaka till ”lodgen”.
Åt andra frukost innan vi gav oss ut på en ”bush walk” igen, med samma guide som igår.

Blomman på bilden ovan kallas för lejonets öga.

Stannade sen vid en ”sickle bush”, som hör till mimosa-släktet.
Courney berättade att denna buske har haft en stor betydelse för urinvånarna i Afrika. Den har helande egenskaper och har använts för att bota/lindra massor av olika åkommor. Dessutom består busken av mycket starkt och hårt trä, som kan användas till t.ex. verktygshandtag.

Eftersom det var extremt varmt ute blev det en ganska kort tur ute i ”bushen”. När vi kom tillbaka gick Einar bort och körde ett pass i gymmet som hade aircondition.

Tog ett kort från vår balkong, men det var för varmt för att sitta ute.
Det är inga stängsel ut mot bushen, men vi såg inga vilda djur från balkongen.

Vilade inne på rummet fram tills det var dags för afternoon tea.
Då vi gick ut ur matsalen såg vi en markatta som fått tag på en banan.

Precis då vi skulle ge oss av på eftermiddagssafari stötte vi på Rosie ”vår” städerska. Hon använde inte bara händerna för att få med sig alla handdukarna.

Såg 2 gnuer som lagt sig inne i skogen.

Hann nätt och jämnt få ett kort på en gulnäbbad toko.

Åkte ut på en stor slätt där det var mycket djur som strövade omkring. Såg bland annat vattenbocken på bilden ovan.

En flock med gnuer betade längre bort.

Ännu längre bort såg vi flera noshörningar, och de var verkligen stora. De tog ingen notis om oss utan fortsatte bara att äta gräs.

När noshörningen på bilden bestämde sig för att han skulle äta gräset där vår bil stod var det ingen tvekan om vem som skulle backa. Edward var väldigt snabb att flytta på jeepen.
(En noshörning väger cirka 1,5 ton.)

Tittade ganska länge på noshörningarna och märkte att det snart skulle vara skymning. Som man ser på bilden ovan var det rätt mycket djur ute på den öppna slätten.

Lämnnade slätten och åkte tillbaka till ”bushen”. Hade tur och fick syn på en hjord med vilda elefanter. Lyckades dessutom se en albino-elefant.

Hade lite roligt åt en söt liten elefantunge som försökte göra likadant som de stora elefanterna.

Sen var det dags för dagens stopp med förfriskningar. Vi stannade i närheten av en damm som vi passerat tidigare idag.

Blev riktigt mörkt innan vi var klara för avfärd igen. Fick syn på en hyena i bortre änden av dammen, men det dåliga ljuset gjorde att det blev en ”grynig” bild.

Blixten räckte dock till för att få med oss alla på ett kort (var lite kortare avstånd). Till vänster om oss står vår ranger Edward och bredvid honom vår tracker Magnum. Höger om oss står ett amerikanskt par och bredvid dem ett spanskt par.

Då vi åkt en bit såg vi en orm ringla över vägen. När Magnum lyste på den med en stor strålkastare såg vi att det var en svart mamba.

Inte så långt från lodgen såg vi ett piggsvin inne bland buskarna, men det var alldeles för mörkt för ett foto. Kom tillbaka precis då det var dags för den gemensamma middagen. Mycket god mat att välja på som vanligt. Vi tänkte vara med på morgondagens tidiga safaritur, så det blev ingen lång sittning idag heller.

Kapama

2016-12-03

Precis som utlovat var det telefonväckning 05:00.
Gick iväg för att dricka morgonte/kaffe. Det var inte bara te och kaffe, utan det fanns allt man kunde önska sig till frukost.

Vi åkte en lite annan väg än igår och efter bara några minuter såg vi en flock lejonhonor som sov. Såg nästan ut som om de var döda, men man såg att de andades och rörde på öronen ibland. En av lejonhonorna på bilden ovan.

Åkte vidare och efter ett tag såg vi några impala-antiloper springa iväg.

Väntade ett tag och efter en stund kom några till impala gående.
Tog kort på en av dem och fick också med bakdelen på en giraff.

På en gren satt en klykstjärtad drongo.

Stannade till vid en liten damm och såg en vit skumboll som hängde ovanför vattnet i ett dött träd. Det är en groda som lagt alla sina ägg i skumbollen. Äggen är skyddade där och då grodynglen kläcks ramlar de ner i vattnet.

Längre bort satt en kungsfiskare.

Åkte vidare och såg en vattenbock och fler impala-antiloper.

Inte helt oväntat såg vi också ett vårtsvin. (De brukar vara inärheten av antiloperna, eftersom de äter samma saker och kan även varna varandra vid fara.)

I en annan damm såg vi en flodhäst sticka upp huvudet över ytan då och då. Fick höra att deras hud inte tål solen så bra, så de vandrar mellan vattensamlingarna på nätterna.

Inne bland träden betade några zebror, en av dem på bild ovan.

En apunge hänger fast i håret på sin mamma.

Rödnäbbade oxhackare tar bort fästingar som sitter på giraffen.

Då vi kom tillbaka åt vi varsin omelett innan det var dags för ”bush walk”.

Courney, på bilden ovan skulle ta oss med på en promenad i ett område som just nu var ”säkert”. Vi fick ändå stränga order att gå på rad utan att prata och mobiler skulle vara avstängda.
(Geväret är sista utvägen om vi är i fara och inte lyckas sätta oss i säkerhet.)

Hålet på bilden är byggt av en stor fågelspindel. Honan spinner nätet och väntar sen på att hannen ska gå där enligt ett visst mönster.
Hannen kommer sen ner till honan och de parar sig, sen äter honan upp hanen.

En törnskata satt uppe i ett träd och sjöng.

Plötsligt stack en nyfiken giraff upp huvudet ovanför träden.

Tog jeepen tillbaka, fartvinden fläktade skönt i värmen. På vägen till rummet såg vi en nyala med en unge.

Tog på oss badkläder och gick bort till poolområdet för att ta oss ett dopp. Beställde drinkar innan vi la oss i skuggan i varsin solstol.

Efter att vi varit på afternoon tea var det dags för safari igen.

Tog kort på vägen som ledde ut från området.

Verkar som om det var gott om lejon, vi såg några unga lejon som låg och halvsov intill en damm.

Längre bort såg vi en sadelnäbbstork.

Sen var det dags för ett stopp med förfriskningar.
Vår ”tracker” Magnum dukade upp åt oss (han och Edward drack bara vatten).

Tog en siluettbild då solen började gå ner.

Åkte sen ut på en stor slätt där vi såg en hel del antiloper, gnuer och giraffer. På bilden ovan ser man några gnuer som håller på att stångas med varandra. Började bli skumt ute, så det blev inte så bra kort.

Lite senare såg vi två sjakaler som sprang förbi en bit bort.

Körde in på riktigt små vägar mot en damm och där såg vi tre noshörningar trava fram. Det var alldeles för mörkt för fotografering, så vi fick nöja oss med att ha sett dem. Definitivt inget djur man vill stå i vägen för…

Då vi kom tillbaka hann vi precis göra oss iordning till middagen. Det blev samma procedur som dan innan, ingen stannade länge vid bordet.

St Francis Bay till Kapama

2016-12-02

Vi åt våra frukostpaket innan vi gav oss iväg, så att vi hann vakna till lite.

Syntes på ljuset att solen fortfarande höll på att gå upp.

Lämnade igen bilen i Port Elisabeth.

Vårt bilåkande i Sydafrika har varit ungefär enligt ovan.
(Inklusive de sträckor som vi blev skjutsade av guiden.)

Checkade in vårt baggage innan vi gick mot vår gate. Var ganska mycket folk på planet till Johannesburg (eller Joburg som många säger). Planet kom fram utan försening.

Däremot blev planet till Hoedspruit kraftigt försenat.

Tog ett kort med mobilen över Johannesburg.

Tog kort då vi var på väg ner i Hoedspruit, lite annorlunda landskap.
Vi blev hämtade vid flygplatsen av Edward, som var den ranger som skulle köra oss runt på safariturerna. Åkte bara tvärsöver gatan så var vi inne i Kapama Game Reserve, som är en privatägd del av Krugerparken. Fick höra att det skulle ta cirka 15 minuter att åka till Kapama River Lodge.

En giraff stod mitt på vägen då vi kommit en bit in i parken.
Såg flera antiloper och något som påminde om vildsvin inne bland träden.

Tog kort på jeepen (och Einar) då vi kom fram.

Såg några markattor som satt inne i träden/buskarna inne på området.

Direkt då vi kom in fick vi varsinn regnbågsfärgad välkomstdrink av en värdinna (hon hette Junice). Fick en genomgång av hur det är tänkt att fungera och insåg att sovmorgon kunde vi glömma.

Schemat:
05:00 Telefonväckning
05:30 Morgonte/kaffe
06:00 Safari fram till 09:00
10:00 Frukost
13:00 Lunch
16:00 Afternoon tea
16:30 Safari fram till 19:30
20:00 Middag

Vi gick in på vårt rum och packade upp, tog en snabbdusch och bytte kläder. Sen hann vi med afternoon tea innan det var dags för första safarituren.

Lämnade lodgen och behövde inte åka långt innan vi såg några impala-antiloper.

Åkte en stund till och fick syn på 2 lejon som höll på att äta på en buffel. Vår ranger, Edward, trodde att buffeln dödats sent igår kväll av andra lejon än de som är i bild.

Vi tyckte att bilen var lite väl nära lejonen, med tanke på att den var helt öppen (inga fönster och dörrar). Edward förklarade att djuren var vana vid bilarna och såg dem som en enhet som inte utgjorde något hot eller var ätbar. Han poängterade dock noga att om vi lämnade bilen kunde vad som helst hända. Blev även påminda om att vi absolut inte fick stå upp i bilen. Fick också reda på att de hade pistoler/gevär, som de helst inte ville använda.

Efter ett bra tag åkte vi vidare, såg lite antiloper och vildsvin på avstånd. Plötsligt passerade ett antal vilda elefanter över vägen, precis framför oss. En del av dem var verkligen enormt stora.

Nu började det mörkna, men vi lyckades få syn på två giraffhannar som slogs. Det såg väldigt märkligt ut, nästan som någon sorts dans.
Fast ibland smällde det till riktigt ordentligt.

Såg lite fler djur, men det var för mörkt för fotografering. Åkte tillbaka och förberedde oss för middagen som alla vi som suttit i jeepen avnjöt tillsammans. Det var ingen som blev långvarig vid bordet, vi skulle ju upp 05:00 nästa morgon.

Knysna till St Francis Bay

2016-12-01

Tog lite mer tid på oss för frukosten idag.

Tog ett kort på det stora huset där restaurangen/matsalen ligger.
Vårt rum var på 2:a våningen i det mindre huset som skymtar till vänster.

Var dags att åka vidare idag, men innan vi lämnade Knysna åkte vi bort till ”Knysna East Head”. Därifrån har man en bra utsikt mot ”Featherbed Nature Reserve”, som är privatägt. (Dock kan man gå på en guidad vandring där.)

Åt andra hållet såg man delar av Knysna Lagoon.
Vårt pensionat ligger bakom udden till vänster.

Som man ser på bilden ovan stod vi ganska högt upp. De 2 mörka föremålen precis vid vattenkanten, i mitten av bilden, är 2 ungdomar som låter sig översköljas av vågorna. (De var fullt påklädda och tjoade och skrattade.)

Åkte ner till stranden, där vi såg en ödla som låg i solen och slöade.

Enda människan vi såg där var en man som satt och fiskade.

Åkte upp på N2 igen och fortsatte österut.

Då vi närmade oss Tsitsikamma nationalparken blev vädret sämre igen.

Man passerade en vägtull för att åka igenom parken på N2. Fanns mindre vägar som gick över ett pass istället, men det såg ut som om de var avstängda.

Tydligen har man problem med babianer, vi såg många skyltar som den på bilden ovan.

Vägen gick fram genom ett böljande landskap, med många kullar.

Vädret hade blivit bättre så för att få en liten paus i bilåkandet svängde vi ner mot Stormsriver.

Där bokade vi 1 timmes segwayutflykt med Segway Tours.
Först fick vi åka runt på en bana för att lära oss hur en Segway fungerar. Efter ett tag hade vi full koll och perfekt balans.

Då fick vi åka ut ur samhället och ut på småvägar i skogen. Vi var 4 stycken som åkte på led efter en guide. Bettan gasar på genom skogen på bilden ovan.

Sen fortsatte vi till rastplatsen vid en bro som går över Stormsriver , där vi stannade och köpte några burritos. Knäppte ett kort på bron innan vi åkte vidare.

Lämnade N2 och åkte på mindre vägar mot St Francis Bay.
Tror att vi åkte precis intill en kåkstad en liten bit.

Inne i St Francis tyckte vår Navigon att vi skulle ta in på en smal grusväg som inte verkade leda nånstans. Men efter att ha skumpat fram på den smala dåliga vägen ett tag var vi framme vid Dune Ridge Country House. Frågade Suzette, den pratglada husfrun, om det fanns någon annan väg. Men det var enda vägen dit.

Blev visade till verandan där vi satt i skuggan och fick smaka en svalkande roiboslemonad. Einar tyckte lemonaden var jättegod, Bettan var inte lika förtjust.

Utsikten från verandan på bilden ovan.

Gick runt och tittade lite innan vi blev visade till det stora huset där vi skulle bo i. I sovrummet fanns en stor dubbelsäng, med moskitnät, där man kunde slöa lite innan middagen.

Vi gick bort till baren i det stora huset och beställde varsinn GT av bartendern. Han gav oss prov på hur det kan låta då man pratar ”xhosa”, ett afrikanskt språk med många olika klickljud.

Vi talade om för Suzette att vi måste åka väldigt tidigt nästa morgon och då ordnade hon varsitt frukostpaket att lägga i kylskåpet.
(Betydligt enklare lösning än man kommit på då vi bodde i Knysna.)

Ovan ser man ungefärliga resvägen den här dagen.

Golf på Pezula Championship Course

2016-11-30

Åt frukost i snabbt tempo och körde sen till Pezula Championship Course. Det var köer lite här och var så vi kom dit cirka 08:30 och var ganska stressade då vi kom fram. Lyckades få tag på hyrklubbor och golfbil så att vi var vid första tee bara några minuter sent. (Att testa hyrlubborna på drivingrange och provputta på övningsgreen var det inte tal om.)

Märkligt nog fick vi godkända utslag bägge två.
Tror ändå att vi hade betydligt högre puls än vad vi brukar ha då vi spelar golf. Efter ett tag hade vi lugnat ner oss. Fast då det var dags att slå ut var det bara att ta i som på bilden ovan.

Vi gillar ju kuperade banor och den här passade oss riktigt bra.
Bettan slår ut på bilden ovan.

Syns på bilden att banan är byggd på och runt en stor kulle/höjd.

Märkligt nog lyckades vi bägge två undvika att hamna i en greenbunker på hålet ovan.

Från 17:e tee hade man en jättefin utsikt över flera av hålen.

Banan var jättetrevlig och vädret var fantastiskt. Vi lyckades få skapliga resultat bägge två, fast hyrklubborna inte riktigt passade oss. (Kanske hade funkat ännu bättre om vi fått testa dem innan vi gick ut på banan.)

Duschade i klubbhuset innan vi åkte tillbaka till ”pensionatet”.

Fågeln på bilden blev irriterad på Einar då han gick nära för att ta ett kort. (Vi tror att det var någon sorts kalkon.)

Gick bort och kollade in den lite större poolen som låg utanför huvudbyggnaden (som hade receptionen och restaurangen).
Tog det lugnt resten av dan.

Då klockan började närma sig sex ringde telefonen. Det var receptionen som undrade när vi skulle äta. Då vi lämnade rummet för att gå till middagen såg vi att städpersonalen stod längre bort och väntade. Precis som igår var sängen uppbäddad och gardinerna fördragna då vi kom tillbka efter middagen. (Faktiskt var det så att så fort vi lämnade rummet var det någon som gick in och fixade med något.)

På bilden ovan ser man var vi åkt idag (var drygt 1 mil till golfbanan enkel resa).