Burgen till Neef

2012-08-12

Var bara 10 grader varmt inatt, men då vi steg upp var det redan 15 grader och solen sken från en blå himmel.

Fortsatte söderut och stannade till i Cochem, en mysig turistfälla som påminner om Rüdesheim vid Rhen. Vi bestämde oss för att gå upp till borgen som skymtar rakt ovanför Bettan, lite till vänster om trädet. Har varit här flera gånger men aldrig gått upp till borgen.

Utefter floden låg långa kryssningspråmar med turister.

Köpte varsin glass och några vykort vid rådhustorget, innan vi fortsatte.

Efter att ha gått uppför en lång gata skymtade vi borgen mellan träden.

Man kunde gå runt inne i borgen, mot en avgift, men vi skippade det. Var bara ute efter utsikten.

Bettan satte sig och skrev vykort innan vi gick ner för den långa backen.

Det myllrade av folk inne i stan, men på gatan upp till borgen var det nästan folktomt. Kom några enstaka turister uppför backen, men vi väntade ut dem och tog ett kort. Stannade till lite här och var på vägen ner, men handlade bara lite småsaker.

Fortsatte sen söderut och stannade till i den lilla byn Ernst hos Moselweingut Ring. Ringde på en klocka och efter en stund kom en mycket gammal man ut och undrade vad vi ville. Förklarade att vi ville köpa vin och han bad oss vänta ett tag. Vi fick komma in på lagret där de hade massor av olika viner. Provade några stycken innan vi bestämde vad vi ville ha. Mannen bad lite då och då om ursäkt för att han inte var så snabb, vi sa att det inte var något problem. Mannen förklarade att hans son tagit över verksamheten och att han bara hjälpte till ibland.

Åkte vidare till Neef där vi stannade för natten på en stor ställplats. Hittade en bra plats nära floden. Satte oss sen och åt en delikat lunch. Lunchen bestod av plättar med blåbärssylt och grädde nersköljt med ett halvtorrt Riesling-vin, inte alls dumt.

Man hade fin utsikt mot floden, om man gick över en liten asfalterad cykelväg, bara några meter från vår husbil.

Solen fortsatte skina på oss och vid 17-tiden var det fortfarande ganska varmt (27 grader). Lämpligt nog så kom en glassförsäljare till ställplatsen, med sin bil.

Gick upp till utkanten av byn och såg en lång pråm, som var ledad på mitten, köra in i slussen. På vägen tillbaka åt vi en liten osttallrik med torrt Riesling-vin till, hos weingut Rüdiger Nelius. Köpte några flaskor av vinet vi tyckte var godast.

Som man ser på bilden var vi inte ensamma på ställplatsen, tror att det var närmare 100 husbilar.

Dagens etapp var på 5 mil.

Vallicella till Viareggio

2011-07-12

Var precis lika varmt och soligt idag med. Åkte i god tid mot golfklubben. Då vi skulle svänga in på den smala vägen som går sista biten stod en liten lastbil i vägen. Vi försökte komma förbi, men fick backa tillbaka. Det blev ganska kaotiskt med massor av bilar som ville passera till/från golfklubben. Tillsammans med några tyskar knuffade vi lastbilen åt sidan. Kom i alla fall fram till golfklubben i god tid. Bestämde oss för att det var för varmt för att gå runt och hyrde en golfbil.

Einar gör sig beredd att slå ut på hål 1, ett par 4 på 324/295 meter.

Bettan hade inga problem med att köra golfbilen.

På hål 6, ett par 5 på 486/440 meter, var det en del vatten i spel vid utslaget. Det var riktigt varmt, förmodligen en bra bit över 30 grader. Eftersom vi inte hade någon bakom oss fikade vi en stund efter hål 9 innan vi tog oss vidare. Vi tycker att banan har en trevlig layout, men att gräset var lite väl högt på en del fairways.

Efter att ha hålat ut på hål 18, ett par 5 på 449/420 meter, riggade vi upp kameran på golfbilen. Efter en välbehövlig dusch åkte vi mot Pisa. Såg en skylt om ”strada de vino” och åkte ditåt.

Tog kort på några hus som vi tror att vi såg från campingen igår.

Stannade till alldeles efter Scarlino Scale på en vingård och fick prova lite olika röda viner. Ägaren till gården på bilden ovan. Köpte några flaskor vin och en flaska grappa.

Var riktigt varmt i Pisa också, så vi tittade bara på det berömda lutande tornet. Tog ett typiskt turistkort innan vi åkte vidare. Det var riktigt varmt, förmodligen en bra bit över 30 grader. Fortsatte till Viareggio där vi tog in på ”Camping la Pinata”. Frågade receptionen om de hade plats för vår husbil och fick svaret att det var inga problem. Vi fick följa efter en man på cykel för att hitta platsen där vi skulle stå. Det var först då vi kommit fram till platsen som han tittade närmare på husbilen. Ett kort ögonblick såg han lite bekymrad ut, sen började han och Bettan dirigera in husbilen. Det var otroligt trångt att komma in till platsen där vi står och det tog en bra stund att komma på plats. Ska bli spännande att se hur lång tid vi behöver för att komma ut imorgon.

Dagens etapp var på 14 mil.

Florens till Vallicella

2011-07-11

Var varmt och soligt idag med, vi åt frukost under olivträden. Plockade ihop allting och gick upp och duschade.

Hade fått grannar på bägge sidor om oss igår kväll. Fick vänta ett tag innan vi kunde komma ut från campingen (smalt, trångt och brant backe).

Åkte på lite mindre vägar genom Toscana. Var inte så lätt att stanna och ta kort. Men en del vackra vyer skymtade här och där. Har inte nämnt det tidigare, men det är en annorlunda doft här. Inte så att det luktar illa utan bara annorlunda, mot vad vi är vana vid.

Åkte in till Il Castello di Bibbione och köpte vin och olivolja. Slottet nämns redan år 997 i gamla manuskript som Castrum Bibionis. Det var då medelpunkten i en medeltidsby, omgiven av murar. Sen dess har byggnaderna förändrats en hel del av alla ägare de haft. År 1511 köptes byggnaderna av den berömde Nicolo Machiavelli och användes som jaktresidens. Nuvarande ägarinnan, som tillhör släkten Machiavelli, påbörjade 1981 en omfattande restaurering av byggnaderna. Numera är det förutom vingård även rekreationscenter.

Fortsatte på småvägar genom Chianti distriktet. Stannade alldeles efter Castellina in Chianti och tog kort på vinrankor.

Knäppte mera kort då vi stannade och fikade utefter vägen.

Ovan syns en av alla småorter, på vägen mot Siena, som knappt finns med på kartan. I Siena åkte vi in till en ”supermarket” och storhandlade. Åkte mot Grosseto och konstaterade att campingen vi tänkt ta in på var för trång för vår husbil.

Stannade på en enkel ställplats vid ”Marina di Grosseto”. Man fick gå nerhukad under en bro för att komma ner till Medelhavet.

Fast det var vardag var det ganska mycket folk på stranden.

Som vanligt hade Einar med sig en kamera, till och med i vattnet. Efter sol och bad åkte vi till Golfclub Toscana och bokade tid för morgondagen. Åkte sen till den stora terasscampingen Valicella di Lagio i Scarlina där vi stannade för natten. Campingen kostade 29 euro.

Dagens etapp var på 24 mil.

Cesenatico till Florens

2011-07-10

Var varmt och soligt redan på morgonen.

Åt frukost ute, i skuggan. Sa sen adjö till Sandra och Giulio, som har ställplatsen.

Åkte på småvägar via ”Paso de Muragilone” mot Florens. Det var riktiga serpentinvägar och massor av motorcyklister som åkte högst upp och fikade.

Man ser en liten bit av vägen skymta nedanför.

I den lilla orten Rufino svängde vi in till en vingård och köpte Chiantivin. Tog kort på en del av deras druvodlingar.

Fortsatte på småvägar till Florens och tog in på camping Michelangelo. Vi fick lite skugga av olivträden, som fanns överallt på campingen.

Var lite hungriga så vi tog varsin pizza-slice på campingens taverna och tittade ut över staden.

Gick sen bort till ”Piazzale Michelangelo” och tog kort på den berömda bron, ”Ponte Vecchio”. Fortsatte ner till vattnet och gick över bron in mot centrum.

Passerade flera gamla berömda torg och byggnader. Kom till slut till katedralen ”Basilica di Santa Maria del Fiore”. En imponerande byggnad, som arkiekten Amolfo di Cambio påbörjade år 1296. Hans tanke var att skapa den största kyrkobyggnaden i världen. Det tog flera hundra år innan den hade det utseende den har idag. Fick bara med delar av katedralen och klocktornet på bild.

På bilden ovan får man en liten uppfattning om detaljrikedomen på utsmyckningarna.

Mitt emot katedralen ligger ”Baptistery of San Giovanni”. På porten till den berättas en historia med vackra detaljer. Efter att ha beundrat katedralen gick vi tillbaka till ”Piazza Della Signoria” och åt lasagne. Gick sen tillbaka mot campingen, uppför en av de längsta trappor vi gått i.

Tog ett kvällskort från ”Piazzale Michelangelo” innan vi gick till husbilen. Satte oss under olivträden och öppnade ett rosévin som vi köpt i Rufino. Iskallt rosévin och parmaskinka är en riktig delikates om det är varmt ute. Hade alla fönster och takluckor öppna för att kunna sova i värmen. Campingen kostade 39,70 euro.

Dagens etapp var på cirka 20 mil.

Enkirch till Pfaffenheck

2010-07-15

Idag blåste det lite grann och fast det var strålande sol kändes det lite svalt. Vi åt frukost inne i husbilen, som omväxling (det var ju bara 23 grader i skuggan).

Stannade till vid ställplatsen i Ürzig, en ort som vi kände igen sen förut, och tog kort på floden. Det syns att man har utnyttjat varje liten plätt i slänterna för druvodling. Nästa stopp blev den ganska tråkiga uppställningsplatsen i Kues. Einar och Ing-Britt cyklade över bron till Bernkastel och försökte hitta en internetuppkoppling.

Tog kort på de ganska mysiga byggnaderna i närheten av det gamla rådhuset.

Längre upp i stan var det mest souvenirbutiker och restauranger. Gick bort till turistinformationen och försökte få hjälp där, men de hade ingen större koll. Einar lyckades i alla fall koppla upp sig mot en T-mobile hotspot, så hemsidan blev uppdaterad. Åkte vidare till Kesten, där Bettan skulle hämta sina vinflaskor. Vi visste att det var ganska trångt inne i själva byn, så vi parkerade på ställplatsen bredvid Mosel.
Gick upp till Weingut Otto Selbach, inte helt oväntat var det ingen hemma. Just då höll man ju på att jobba för fullt med att ansa vinstockarna, så att det kom mycket ljus på druvorna. Gick runt lite i byn och hittade ett café där man även kunde prova rött vin. Provade lite olika sorter, både halvtorra och torra. Köpte några flaskor av de sorterna vi tyckte bäst om.

Passade också på att äta lite lunch där. Gick förbi weingut Otto Selbach på vägen tillbaka till husbilarna. Fortfarande ingen hemma.

Tog ett kort på en av högvattensslussarna som omgärdar byn. Ligger nog på en nivå 6 meter över dagen vattenstånd. Men vi har sett bilder på en översvämmad Mosel på flera av de ställen vi besökt under resan. La in vinflaskorna i husbilen och cyklade sen upp på Paulinsberg för att se om vi kunde hitta någon i familjen.

Det var lite grann som att leta efter en nål i en höstack, syns kanske på bilden.

På vägen ner passerade vi ett ”tankstelle”, för cyklister, som tyvärr var obemannat just då.

Åkte bort och satte oss vid husbilarna för att vänta lite till. Bettan och Ing-Britt i skuggan på bilden ovan Efter ett tag åkte vi bort och ställde oss med husbilen utanför weingut Otto Selbach, och väntade där istället. Till slut kom frun i huset hem, hon hade gjort veckans inköp och hade bilen full med varor.

Vi hade lite vinprovning och jämförde Bettan’s vin med andra och kom fram till att hon fått ett mycket gott vin.

Bestämde oss för att åka mot Rüdesheim, och tog oss upp från Mosel på slingrande vägar. Tog ett sista kort på Paulinsberg. Försökte hitta ställplatser med hjälp av GPS’en, men vi hittade inga som dög. Kom till slut fram till en liten camping i Pfaffenheck. Den bestod av en lång gata med husvagnar på bägge sidor.

Man hade gjort i ordning 4 platser på grus för tillfälliga gäster, där vi fick ställa oss. Einar och Mats tog hand om grillandet. Efter maten spelade vi sequence igen (ett roligt spel som Yvonne och Lorentz visat oss). Blev ganska sent i säng, men vi hade ju faktiskt semester så…

Dagens etapp var på 12 mil.

Neef till Enkirch

2010-07-14

Strålande sol som vanligt. Ing-Britt köpte frukostbröd åt oss allihop, från brödbilen som kom till ställplatsen på morgonen.

Bettan mumsar på ett gott bröd, till frukost.

Efter frukosten vilade vi en stund. Einar lyssnade på musik (sa han i alla fall).

Lämnade ställplatsen och åkte vidare nedåt. Stannade till i byn Alf, där det fanns en ”spottande” staty. Åkte sen vidare till Zell, eftersom vi gärna ville handla hos weingut Theo Engel.

På vägen till vinbutiken stannade vi och köpte glass. Einar’s glass kallades lasagne.

Bettan tog ”African blech”, den var absolut störst. Efter glassätandet gick vi för att prova och köpa vin hos weingut Theo Engel. Damen i butiken kände igen oss sen förra året. Efter vinprovningen frågade vi om det fanns någon livsmedelsaffär i närheten och fick tips om ett köpcentrum.

Man åkte upp för sluttningen mitt emot Zell och fick en fin utsikt. Stannade och tog ett kort. Åkte vidare och stannade till i Pünderich, eftersom det skulle finnas en ställplats invid Mosel där. Vi hittade den inte. Stannade istället på en jättestor ställplats i Enkirch. Ville inte stå närmast floden, utan valde istället skugga under några valnötsträd.

Dukade upp en sillunch, som smakade jättebra i värmen (drygt 32 grader). Ett par Caravanare från Falun kom förbi, och vi pratade lite om resmål utefter Mosel och i Europa.

Efter lunchen satt vi och slöade i skuggan då det började blåsa lite grann. Bettan han säga ”nu kommer regnet” och sen kom enorma vindbyar in över oss. Ing-Britt och Mats bord blåste iväg och våra öppna fönster skallrade rejält. Vi kastade oss in och stängde fönster och takluckor. Hann, som tur var, stänga innan nåt blåste sönder. Sen kom ett rejält skyfall och det blixtrade och mullrade på samma gång ett bra tag. Efter skyfallet gick en dam runt med en stort husbilsfönster som kommit flygande genom luften. På en annan husbil hade en taklucka blåst bort i vinden, man hade satt ett paraply där istället. Damen bredvid oss berättade att de råkat ut för samma sak i måndags. Tyvärr hade de inte varit på plats då, så deras markis hade knäckts och landat på taket, trots stormlinor. Temperaturen blev dock riktigt behaglig efter åskvädret, bara runt 26 grader.

Vi duschade och gick till byn för att äta middag. Tog ett kort på ställplatsen (man ser kanske 20% av den).

Hittade en mysig liten restaurang, Zum Weinstock, mitt inne i byn. Herrarna beställde in varsin öl medan damerna tog in rödvin, som var riktigt gott (syns på de glada minerna). Vi åt en god middag med god dryck till och avrundade sen med rejäla glassportioner (gick på 27 EUR).

Vandrade sen genom en öde by hem till ställplatsen, tror att de flesta kliver upp tidigt och åker till vinraderna. Tog ett kort på en tom huvudgata.

Avslutade kvällen med 1 glas whisky, för att hjälpa till med matsmältningen, utanför husbilarna.

Dagens etapp var på 2,5 mil.

Kobern-Gondorf till Neef

2010-07-13

Ännu en dag med strålande sol.

Tog ett sista kort på ställplatsen innan vi åkte vidare mot Cochem.

Stannade till utefter vägen och knäppte kort på en borg som såg bekant ut, tror den heter Burg Thurant. I Cochem var det helt packat med turister, så vi åkte vidare.

Stannade till vid några ställplatser, och bestämde oss till slut för den i Neef. Var gott om plats, eftersom klockan bara var strax efter 12. Vi ställde oss med utsikt mot Mosel. När vi slöat en stund tog vi cyklarna in till byn för att prova lite viner. Vi gick in hos weingut Nelius på Moseluferstrasse 8. Einar sa på skämt att vi ville prova allt vin han hade. Han tog oss nog på orden, så efter 11 sorter var vi tvungna att säga att det nog räckte.

Det gick i och för sig ingen nöd på oss, eftersom vi satt svalt inomhus och provade gott vin.

När vi bestämt vad vi ville köpa fick vi gå in i vinkällaren och titta. Med fullastade cyklar tog vi oss tillbaka till ställplatsen.

Knäppte ett kort på vyn som vi såg om vi gick ner 5 meter från husbilarna.

Satt och slöade i skuggan tills glassbilen kom, då blev det fart. Framåt kvällen cyklade Ing-Britt och Einar till Bullay (drygt 4 km bort) och försökte hitta en öppen affär. Verkar som om det mesta stänger 18:00, en del har öppet till 19:00 (så det blev inget handlat).

Så vi fick nöja oss med det vi hade i kylskåpet, och det var egentligen inga problem. Medan Einar grillade köttet till middan kom det en jättelång pråm förbi (hela fick inte plats i bild). Pratade lite med några svenskar som cyklade förbi, de var på väg neråt precis som vi.

Som man ser på bilden var det många kastruller och grytor med mat.

Slöade bara efter maten. Knäppte ett kort mot slussen, med lång slutartid, när det börjat mörkna.

Dagens etapp var på 6 mil.

Zell till Kesten

2009-07-30

Vaknade inatt vid 2-tiden av att det regnade massor. Stängde takluckorna och somnade om. En bagare kom och sålde bröd vid 08:30 (precis som man lovat dagen innan). Vi köpte några frallor och lite kaffebröd. Lämnade sedan Zell och åkte mot Bernkastel-Kues. På vägen dit åkte vi förbi stellplatzen i Graach. Den var i och för sig väldigt fin, men vi åkte ändå vidare.

Ställde oss på stellplatzen i Kues, som är riktigt tråkig och gick efter Mosel. Tog ett kort på Bettan med Bernkastel i bakgrunden.

Vi gick över bron från Kues till Bernkastel. Vandrade runt lite i Bernkastel, en ganska mysig liten ort med smala gator och små torg.

Precis som i alla andra orter utefter Mosel/Rhen fanns det massor av vin-affärer.

Åkte sen vidare till Kesten, där ligger Weingut Otto Selbach. Bettan fick ju del av skörden i födelsedagspresent, av Micke, Sandra och Stefan.

Vi hittade en bra plats, nära Mosel, på stellplatzen i Kesten.

Gick runt lite i byn innan vi hittade rätt (man hade grävt upp gatorna och la ner nya vattenledningar).

Vi blev väl mottagna, av Doris Selbach, och fick prova alla typer av Riesling (trocken, halbtrocken, feinherb och lieblig).

Sonen i huset, Martin, skjutsade oss sedan upp till vinrankorna, så att vi fick se Bettan’s rad.

Bettan poserar stolt vid hennes rad med vinrankor.

Det satt en fin etikett vid raden, likadan som sitter på flaskorna som Bettan fick.

Det var inte den enda raden med vinrankor som växte i sluttningen. Martin berättade att man skördar alla druvorna i sluttningen för hand. 4-5 personer plockar druvorna och 1 person går med en korg på ryggen och hämtar dem. Förra året var han enda mannen, så han fick gå upp och ner med korgen på ryggen hela dagarna. Skördar gör man så länge det är ljust, sedan arbetar man med att ta hand om druvorna på kvällen/natten. Han sa att det inte blir så många timmars sömn under de 4-5 veckor det tar att skörda druvorna. Vi frågade om alla vinrankor i slänten var deras, då såg han helt förskräct ut och pekade ut deras rader (som ändå var rätt många). Martin åkte iväg för att ansa vinrankor, så att solen kommer åt druvorna, medan vi stannade kvar och tog lite fler kort. När Einar tog kort på vinrankorna, med kamera-displayen ”tiltad”, stannade en lastbilschaufför och frågade varför han tog kort på molnen med kameran i luften. Einar förklarade hur kameran funkade, så att han inte skulle tro att vi var helt stolliga.

Vi vandrade runt lite i byn, och hittade en restaurang där vi satte oss ner.
Beställde in lite smörgåsar, och dricka till (Einar gillar weissbier).

Efter den sena lunchen gick vi tillbaka till stellplatzen och slöade. Gick ner och tog ett kort på Mosel.

Efter några timmar tog vi en kvällspromenad utefter Mosel. Det var bara 1 plats ledig närmast floden.

Brauneberg

2008-09-26

Det var bara +4 grader inatt, men vi hade tjocka täcken så det var inga problem. Men det var riktigt soligt och varmt när vi åt frukost i husbilen. Vi satt och slöade ett bra tag innan vi gick upp till festområdet (ca. 50m från husbilen). En hel del av stånden var redan öppna, så man kunde köpa både mat och dryck. Alla vingårdar i trakten hade ett eget vinstånd där man kunde köpa ett (eller flera) glas av deras olika sorter. Ett glas på 20cl kostade ungefär 1 Euro. För att glasen inte skulle komma bort fick man betala 1 Euro i pant för dem. (Panten fick man tillbaka då man lämnade in glaset.)

Vi köpte varsitt glas i ett av stånden och satte oss i solen och njöt.

Det var redan en hel del besökare på området. Gatan som festen skulle hållas på heter valnötsallén, kan bero på valnötsträden som växer utefter den.

Ingen av oss hade en aning om att valnötter växer på träd, påminner lite om hur kastanjer växer.

Det hade kommit husbilar hela tiden, så det var säkert minst 350 husbilar där. Temperaturen hade stigit en hel del och enligt husbilstermometern var det +24 grader ute (kändes riktigt skönt).

Det var en hel del småorkestrar som kommit till festområdet. 3 man som blåste säckpipa hördes riktigt bra.

En del orkestrar hade ganska ovanliga instrument.

Till och med en äkta positivhalare, med apa och allt fanns med (vi tror att positivet nog var både gammalt och värdefullt). Det var verkligen trevligt att gå runt och lyssna på orkestrar och körer. Vi stannade till lite här och där och köpte både mat och dryck.

Framåt kvällen var det otroligt mycket folk och grillar och annat gick på högvarv. Vi blev ganska imponerade av orkestrarna som orkade spela hela tiden.

En del av orkestrarna kom från andra länder, som t.ex. den ovanför som kom från Holland. På ett ställe hade man ett dansgolv och ett band som spelade dansvänlig 70-80 talspop. Tyskarna dansade något som påminde lite om svensk bugg, så vi gick upp och dansade lite bugg. Det gick riktigt bra, fast det var lite trångt. Vi hade provat vin från en hel del olika vingårdar, men lustigt nog var det den första vingården (Licht-Stadtfeld) som vi handlat av som hade det godaste vinet. Så vi gick dit och bad om adressen till deras butik inne i byn, så att vi kan åka förbi imorgon och köpa några flaskor. (Det kostade hälften så mycket att köpa vinet i butiken, man motiverade detta med att man fick betala en hög hyra för platsen på festivalområdet).
Fast festen var i full gång kände vi att det räckte för oss, så vi gick ner till husbilen för att sova. Trots säckpipor och annat som hördes så somnade vi ganska snabbt.

Cochem till Brauneberg

2008-09-25

Vi åt frukost med utsikt över Mosel. Solen glimtade fram mellan molnen, men det var inte så varmt på morgonen.

Vi står som nummer 4 i raden av husbilar på ”stellplatzen”. Efter frukosten gick vi över till andra sidan floden. Vi gick in på Weinstube Hieronimi, där vi provsmakade och köpte några flaskor vin.

Eftersom det var riktigt fint väder promenerade vi utefter floden.

I gästhamnen låg en båt som förmodligen var ute på en liten semestertripp utefter Mosel. Einar gick tillbaka till husbilen med vinet medan Bettan var iväg och köpte vykort. Det hade blivit ganska varmt så man behövde definitivt ingen jacka längre. Butiken som sålde vykorten hade inga frimärken, så vi fick promenera bort till posten (som låg inne i en cykelaffär). På andra sidan gatan såg vi en linbana, som vi åkte upp med.

 

 

När vi kom upp var det väldigt varmt (när man var i lä). Man hade fin utsikt över stan och Mosel.

Vi fortsatte utefter Mosel fram till Zell, där vi stannade för att leta efter lite ”Zeller Schwarze Katz”. Inne i Zell gick vi in till Weingut Theo Engel eftersom butiken såg trevlig ut. Damen som stod i butiken berättade att man börjat skörda druvorna och att hela familjen (utom hon) var ute och plockade druvor. Hon berättade en hel del om deras viner. Hennes föräldrar hade haft ett bageri, så hon var inte uppvuxen på en vingård utan ”ingift”. Hon verkade vara lite av en mångsysslare, för hon jobbade även som översättare när hon inte höll på med vingården och butiken.

Nästa stopp var Bernkastel-Kues. Vi parkerade i utkanten av Kues, mitt emot en gammal borg. Eftersom det var en bit in till centrum tog vi cyklarna. Vi tog oss över bron till Bernkastel där vi först provsmakade och handlade vin från Patrick Lauerburg’s vingård. Sen gick vi vidare och provsmakade och handlade från weinhaus Schnitzius, men vi kom fram till att vi föredrog smaken på vinerna som vi köpte i Zell (dock var det definitivt inget fel på smaken på Bernkastelvinerna). Vårt nästa mål var Brauneberg, där det skulle vara gatufest i 3 dagar. Det var visserligen först på fredag kväll som festen skulle börja, men vi bestämde oss för att åka dit redan på torsdag eftermiddag. I Brauneberg var det gratis husbilsparkering på ett jättestort gärde bredvid floden.

Trots att det bara var torsdag var det säkert ca. 75 husbilar på gärdet. Vi parkerade utefter vattnet. Det var soligt och varmt så
vi satte oss och kopplade av med något gott att dricka (notera det fina drinkbordet). I bakgrunden ser man en pråm som glider förbi, de var verkligen tystgående. Vi gick runt och tittade på området där gatufesten skulle vara och det var febril aktivitet med uppsättning av bardiskar, restaurangbord, grillar m.m. Vi blev lite småhungriga av att gå runt och titta, så vi gick till en restaurang i närheten och åt middag. Det var billigt och gott. Efter middagen var det ganska mörkt ute så vi gick till husbilen och slöade lite innan det var dags att sova.