Författare: Einar

Rüdesheim till Urzig

2005-07-29

Efter en otroligt varm natt bestämde vi oss för att lämna Rüdesheim för den här gången. Moseldalen kändes lockande när vi ändå var i närheten, så vi åkte västerut. Färden gick mot Trier, när vi kom fram till den lilla byn Schweich svängde vi ner och åkte utefter Mosel. Efter att i lugn och ro passerat ett antal små samhällen kom vi fram till Urzig.

Vi hittade en fin stellplatz vid floden.

Större delen av byn låg uppe i sluttningen ovanför floden.

Precis som i Rüdesheim fanns det vinstockar överallt, druvorna var inte mogna här heller. Vi hittade ett hus där det stod att man kunde köpa vin, så vi gick in. Det var en gammal man, som inte pratade något annat än tyska, som tog emot oss. Han berättade massor om vintillverkning förr och nu. Han var lite upprörd över att hans son infört skruvkorkar. Vinerna som vi smakade var mycket goda och vi köpte en hel del flaskor.

Mannens fru visade oss vinkällaren som var sval och skön i värmen.
Hon berättade att en hel del människor hade köpt deras viner, men lät dem ligga kvar i källaren. De kom förbi någon/några gånger om året och hämtade några flaskor. Värmen slog emot oss som en het vägg då vi kom ut i solen igen. Nerlastade med vinflaskor gick vi ner till husbilen.

Det stod en lite annorlunda husbil på parkeringen bredvid stellplatzen.
Resten av dagen tog vi det lugnt i värmen.

Rüdesheim

2005-07-28

Det var riktigt varmt på morgonen så vi åt frukost ute, sittande i våra nyinköpta stolar.

Sen var det dags att turista lite. Vid floden fanns det möjlighet att lägga till, för alla turistbåtar som kom och gick.

Ovanför samhället odlades det vindruvor.

Inne samhället var det många smala gränder och mycket turister.

Vi åt en jättegod lunch på restaurangen ovan.

Efter lunchen köpte vi Rieslingvin i några av alla vinbutiker. Sen var det skönt att gå tillbaka till husbilen och vila.

Framåt kvällen gick vi tillbaka till samhället och åt en god middag på en annan av alla restauranger som fanns att välja på.

Sen gick vi tillbaka och satte oss utanför husbilen med varsitt glas vin och planerade fortsättningen på resan. Det var otroligt varmt (närmare 30 grader) fast klockan var 10 på kvällen.

Hünfeld till Rüdesheim

2005-07-27

Resan gick vidare ner mot Rüdesheim.

Då vi började närma oss Frankfurt såg vi en stor kulle, som vi inte vet vad den bestod av. Vi hade pratat om att köpa några lättare stolar att sitta på utanför husbilen. När vi kom till Frankfurt åkte vi in i stan och gick till turistbyrån för att få tips om någon lämplig affär. Man ringade in 3st affärer på en karta. Så vi tackade och letade upp den första, som hade flyttat. Då tog åkte vi till nästa, som var semesterstängd. Den sista var iofs. öppen med hade inget som vi tyckte passade.

Vi passade på att köpa extra lås till cyklarna i en cykelaffär, inte så långt från torget ovan. När vi åkte vidare såg vi en stort varuhus (tror det hete Ubi), som vi åkte in till. Där hade man extrapris på lättviktsstolar som var snygga så det var bara att köpa 2 stycken. När vi kom till Rüdesheim tog vi in på en camping nära floden (Rhen).

Praforst och Hünfeld

2005-07-26

Efter frukost packade vi ihop för att åka vidare.

Man kan inte påstå att det var trångt på campingen.

Man hade fått det nya servicehuset färdigt, det var jättefint invändigt också.

Ena delen av campingen var reserverad för ”långliggare”.

En del hade pyntat med massor av små porslinsfigurer. Vi bestämde oss för att checka ut från campingen och spela lite mer golf istället för att åka vidare. Vädret var fint och vi spelade ganska bra golf, så efter 18 hål bestämde vi oss för att gå 9 hål till. Efter avslutad runda var det riktigt skönt att gå in på golfklubben och duscha efter 27 spelade hål. Klockan hade blivit ganska mycket, och vi kände att vi inte orkade åka så långt. Att ta in på campingen igen var inget alternativ. Vi visste att det fanns en stellplatz inne i Hünfeld och vi var dessutom ganska hungriga.

Efter att ha ätit varsin pizza inne i Hünfeld gick vi runt lite i stan, som var otroligt öde fast klockan inte var så mycket.

Utanför en plåt/lackverkstad hade man en lite annorlunda reklam.

Inne i en park hittade vi en staty föreställande Konrad Zuse som var hedersmedborgare i Hünfeld. Zuse byggde världens första fritt programmerbara binära dator, Z1, i sina föräldrars vardagsrum. Efter andra världskriget grundade han Zuse KG, som tillverkade datorer. Företaget blev uppköpt av Siemens år 1967.

Stellpatzen låg bredvid ett koloniområde så det var väldigt lugnt där.

Mera golf i Praforst

2005-07-25

Det var skapligt väder så vi bestämde oss för att åka tillbaka till golfbanan och spela 18-hålsbanan. Eftersom det var måndag var det inga problem att få en starttid. Vi stod en halvtimme på drivingrange innan vi gick ut.

Bettan på väg att slå ut på hål 3.

Einar puttar.

Bettan förbereder en chip.

Einar på väg att slå ut. Vi fick lite regn på oss, men det gjorde inte så mycket eftersom det var ganska varmt torkade allt väldigt fort. Mot slutet av rundan sken solen på oss. När vi spelat klart bestämde vi oss för att ändå ta in på Knaus Campingpark Hünfeld bredvid golfbanan. Tog det lugnt i solen efter en dag på golfbanan. Efter en god middag tittade vi på lite film innan vi gick till sängs.

Golf i Praforst

2005-07-24

Åt frukost inne i husbilen.

Vi var inte själva på stellplatzen (som var gratis). Vi bestämde oss för att vänta med golfen till framåt eftermiddagen, eftersom det började regna.
Läste böcker och slöade tills regnet upphörde. Vi åkte iväg till golfbanan och bestämde oss för att spela 9-håls banan.

Bettan på väg från green på ett av hålen.

Himlen var mulen, men vi slapp mera regn. Från ett av hålen såg vi att det var ganska mycket folk på 18-hålsbanan.

På hålet ovan rinner det ett vattendrag tvärsöver, precis i höjd med buskarna. Så man får antingen ta det lugnt eller ta i av bara tusan.

Utsikt från tee på hål 8 (par 5), som är ett ”dogleg” vänster med en kraftig nedförsbacke på slutet. Vi passade på att duscha på golfklubben innan vi åkte därifrån. Vi tog en sväng in i Hünfeld och stannade till vid McDonalds och åt varsin hamburgare, eftersom ingen av oss kände för att laga mat. Sen åkte vi tillbaka till stellplatzen i Schlitz. Mätta och belåtna slöade vi resten av kvällen.

Burg till Schlitz

2005-07-23

Vi bestämde oss för att fortsätta söderut ner mot Golf Club Hofgut Praforst utanför Praforst. Resan flöt på utan störningar och vi kände oss mer avslappnade.

Vid en rastplats såg vi att någon gått in i sin husbil/husvagn och åkt ifrån tofflor och pall.

Eftersom vi gjort av med en hel del pengar på reparationen av husbilen åkte vi till en stellplatz i Schlitz, som ligger någon mil från golfbanan.
Det var betydligt billigare än att ta in på campingen som ligger bredvid golfbanan.

Helsingborg till Burg

2005-07-22

Efter frukosten åkte vi och handlade lite. Funderande lite innan vi bestämde oss för att åka vidare mot Tyskland. Det var lite jobbigt i början, eftersom bägge satt på helspänn och lyssnade efter missljud.Vi tog det väldigt lugnt och åkte bara ner till Calle’s ”grenz-shop” i Burg, där vi köpte på oss lite alkoholhaltiga drycker. Efter shoppandet åkte vi till en stellpatz mitt inne i Burg och slöade resten av dagen.

Arkelstorp till Helsingborg

2005-07-21

Blev en tidig frukost, innan vi checkade ut från campingen.

Tog ett kort på vår uppställning innan vi åkte mot Arkelstorp.

Tog färjan tillbaka mot fastlandet. Vi var på plats före Göran, som egentligen skulle varit ledig idag (fick vi reda på). Efter lite samtal till Kristianstad var våra nya hjullager på väg. Göran monterade hjullagren på traditionellt sätt (drog åt dem på känn). Han kunde inte säga hur många mil vi kunde köra med dem. Men han var helt säker på att de skulle klara vår semester utan problem. Det räckte bra för oss att höra.
(När vi kommit hem tänkte vi lämna in bilen på verkstan som lyckats slarva bort den ”spacer” som skulle suttit på vänster sida.) Äntligen var vi på väg igen, ett antal tusenlappar fattigare. Vi åkte ner till Helsingborg där vi övernattade i utkanten av stan, vid en Shellmack.

Glimåkra till Ivö

2005-07-20

Efter en tidig frukost sa vi adjö till de andra och åkte de 2,5 milen till Arkelstorps Bilverkstad. Göran som hade bilverkstan berättade att man hade otroligt mycket att göra, men sa att han skulle ta och titta på husbilen bums. Vi väntade medan de hissade upp framvagnen. Göran märkte direkt att det var hjullagret på vänster framhjul som lät illa.
Einar blev riktigt förbannad eftersom vi lämnat in bilen för hjullagerbyte i våras och ringde upp verkstan som gjort jobbet. De hade semesterstängt, men till slut fick vi tag på ägaren till verkstan som direkt lovade ersättning om man gjort något fel. Vi såg att bromsbeläggen var ganska slitna, så Göran föreslog att vi skulle byta dem också. Som tur var fanns det en firma i Kristianstad (knappt 2 mil bort) som kunde skaka fram reservdelar till Fiat bilar. Så Göran sa att det borde vara klart någon gång efter lunch och föreslog att vi skulle ta en liten titt på Arkelstorp.
Vi fick veta att man precis öppnat en restaurang mitt i byn, så vi visste var vi skulle äta lunch i alla fall. Efter lite promenerande runt i byn konstaterade vi att Arkelstorp var ungeför lika spännande som Knivsta.
Precis när vi ätit färdigt ringde Göran och sa att han var lite bekymrad eftersom det fattades en ”spacer” som skulle sitta mellan hjullagren.
Vi gick tillbaka och hörde hur Göran pratade i telefon med någon Fiat expert, om hur man skulle göra när ”spacern” fattades. Det gick inte att få tag på en ”spacer” som dessutom finns med flera olika tjocklekar eftersom den fungerar som passbit, anpassad till resten av axeln. Experten sa att man skulle dra hjullagren med samma moment i alla fall. Göran såg lite tveksam ut, men litade på experten. Så han monterade lagren och drog åt enligt beskrivningen. När allt var klart tackade vi för att han så snabbt tagit hand om oss. Glada i hågen åkte vi mot Helsingborg. När vi kommit några mil hördes ett dovt tjutande ljud från framvagnen. Vi stannade direkt och ringde bilverkstan. Göran sa att det var bäst att vi åkte tillbaka. Så tillbaks igen. Man konstaterade snabbt att plåten som skyddar bromsskivan blivit lite tillstukad och skrapat mot ytterkanten av bromsskivan. En baggis att fixa, så vi kom snabbt iväg igen. Efter bara några mil hörde vi ett ljud som vi kände väl igen, tjutande hjullager. Så nu kändes det riktigt jobbigt igen. Bara att åka tillbaka till Arkelstorp. Göran såg lite bedrövad ut när vi kom tillbaka igen. Nu hade reservdelsfirman hunnit stänga, så det gick inte att få tag på nya lager och Göran var rätt säker på att lagren skadats. Han föreslog att vi skulle turista lite i trakten, eftersom han var säker på att några mil hit eller dit inte skulle göra nån skillnad. Vi fick tips om Bäckaskogs slott, som ligger några mil bort. Han föreslog också att vi skulle ta färjan över till Ivö, där det även finns campingplatser.

Så lite bedrövade åkte vi iväg till Bäckaskogs slott. Som tur var sken i alla fall solen på oss. När vi väl kom dit så blev vi positivt överraskade av hur vackert det var där. Förutom de fina omgivningarna fanns det en hel del exotiska träd som planterats för länge sedan

Sen åkte vi vidare mot Ivö, vi tog färjan över till ön. Tidigare hade man brutit kaulit på ön. Kaulit användes tidigare för att göra bland annat sanitetsporslin. Gammla stavningen på Ivö är Ifö, som man känner igen från badkar, tvättställ m.m.

Vi hittade en Caravan Club camping på ön och hade tur som fick låna en jättefin plats på campingen. Gick sen ner till bryggan och tittade på sista resterna av solnedgången.