Kategori: Thailand 2010

Kort utflykt till Prachuap Khirikan

2010-03-07

Vi sov riktigt bra och vaknade vid 8:30-tiden. Det var några stycken som bokat en minibuss till provinshuvudstaden Prachuap Khirikan. Det finns en 9-håls bana där (Golf Ao Manao), som i och för sig inte är så väl underhållen. (Många kallar den för militärbanan, eftersom den ligger på militärens område.) Vi åkte med i alla fall för att åtminstone kunna stå lite på deras driving range. Det tog knappt 1 timme att ta sig dit. Var otroligt varmt ute då vi kom fram (+34 grader). Efter lite funderande bestämde vi oss för att i alla fall gå en 9-håls runda, så vi sa åt chauffören att hämta oss vid 14-tiden (hoppades att han förstod). Slog lite på rangen först och misstänkte att det var de stenhårda bollarna som gjorde att vi kom så långt. Sen kom Kenneth på att avståndsmarkeringarna var i yards och inte meter!

Kort från driving range ovan. Bettan och Gunilla bestämde sig för att bara promenera med några hål, utan att spela.

Gruppfoto på 5-bollen som skulle spela. Banan var inte i något vidare skick, mest otroligt torrt gräs och inget vatten i vattenhindren. (Med våra mått mätt var green fee i och för sig att betrakta som symbolisk.)

Ovan ett kort taget på mitten av hål 6. Det är fairway man ser och tee ligger vid träden längst bort. När vi spelat hål 6 färdigt skulle nästa hål vara ett par 5, men vi såg en green runt 130 meter bort.

Tog ett kort vid tee på hål 6,5(?). Einar slog ner bägge sina utslag i vattenhindret (som var utan vatten) och streckade hålet. De andra hade hyfsade utslag och fick i alla fall håla ur.

I bakgrunden syns vattenhindret. Kanske inte syns, men det är en 10 cm lerskorpa överst. Nästa hål var mycket riktigt hål 7 (så hålet innan fanns inte ens med). Till slut hade vi i alla fall hålat ur på hål 9. Alla som ”duffat” var alldeles brun-svarta på smalbenen och fötterna eftersom det var så otroligt torrt. När vi räknat ihop allas slag stod Kenneth Illbäcks som segrare. Glömde bort att notera resultaten. Vår chaufför hade varit på plats i över 1 timme (enligt Bettan och Gunilla). Men det gick nog ingen nöd på honom, eftersom han låg och sov i bilen. Resan tillbaka gick utan problem. Det var riktigt skönt att komma hem och duscha av sig. Sen åkte vi bort till några småaffärer, där Einar köpte en hatt och Bettan köpte badtofflor. Åkte vidare till en annan affär där vi köpte Thailändska telefonkort (mycket billigare än att använda Svenska).

Lena och Roffe hade bokat middag åt oss på restaurang Kaew, som har en svensk ägare (Herbert).

På bilden ser man att Stefan också köpt en ny hatt. Det var lite rörigt med beställningar och utportionering av mat, och det tog lite tid innan alla fått mat.

Men det var inga sura miner för det. Efter maten blev det dans (på ett väldigt trångt dansgolv). Sen åkte vi hem och satte oss hos Ing-Britt och Mats.

Fanns mycket att prata om så det blev ganska sent i säng, fast vi skulle upp tidigt och åka till golfbanan.

Mot Bangkok och sen till Huay Yang

2010-03-06

Vi lyckades sova lite på planet, trots att det var lite stökigt ibland. Till slut var vi i alla fall i Thailändskt luftrum.

Som man ser på bilden var de flesta lite less på att åka flygplan. Det fanns tyvär bara storbildsskärmar och inga mediacenter i stolarna.

På skärmen ser man att det inte är långt kvar. Lena och Roffe hade bokat en stor turistbuss som väntade på oss utanför terminalen. Det var ganska varmt ute, runt 28 grader, fast klockan bara var strax före 7 på morgonen.

Man kunde ”bre ut sig” eftersom det var gott om plats på bussen.

Såg en märklig staty utefter vägen (kanske inte syns på bilden att elefanten har 2 huvuden.)

Bangkok såg inte ut att vara den stad i världen som har bäst luft, eller också var det soldis. Efter några timmar var vi framme i Huay Yang, där Roffe väntade med sin bil och lotsade bussen till Chang Corner. Även fast bussresan varit lite jobbig så var det bara skratt och glada miner som gällde. Lena och Roffe hade fixat så att en luncbuffé stod och väntade på oss. På bilderna nedan syns det att vi var några stycken svultna resenärer.

Efter lunchen blev vi skjutsade till ställena där vi skulle bo.

Vårt hus (X19) var jättefint och precis lagom stort. Våra hyrmopeder stod utanför och väntade. Våra grannar till höger, Eva och Janne, bor här 9 månader om året. Stackars dom 😉 Till vänster om oss hade Yvonne och Lorentz flyttat in. De skulle också vara här i 3 veckor. När vi packat upp och bytt om gick vi ner till poolen, som hade 32 grader varmt vatten. Vi hade köpt en enkel kamera som skulle vara vattentät ner till 3 meter, så den blev testad i poolen.

Tog ett kort på Mats under vattnet. Det funkade ju bra, onekligen lite roligt att plåta under vattnet. Efter doppet var vi några stycken som tog mopparna ner till stranden.

Man kan inte påstå att det var speciellt trångt. Vattnet var nästan lika varmt som luften så det svalkade inte så mycket.

Salthalten i vattnet var riktigt hög, eftersom till och med Einar lyckades flyta.

Såg en manet i vattnet, som kändes rätt läskig att peta på (Pelle’s hand i bild). Bilden blev lite suddig eftersom man guppade upp och ner i vågorna. Vi flyttade oss en bit bort, ifall det var en sort som man inte vill krocka med.

Tog ett gruppfoto innan vi gick upp och beställde dricka på en liten servering vid stranden. Einar märkte att låsningen till batteriluckan på den vattentäta kameran pajat, så det fanns risk att luckan skulle gå upp. Handlade lite mat till frukosten på vägen hem. Var skönt med en dusch
Var inte riktigt vana vid värmen så vi slog på AC’n i sovrummet och låg och slöade. Sen åkte hela gänget, på moppe, till restaurang Tamarind där Lena och Roffe bokat middagsbuffé.

Var inga bilar, bara mopeder, utanför restaurangen.

Satt och pratade en stund innan det var dags för mat. Middagen var minst lika god som lunchen, så alla åt med god aptit. Efter middagen åkte vi hem till vårt område, Colibri, där alla gick direkt i säng eftersom vi var rätt trötta.

Mot Bangkok

2010-03-05

Nu var det äntligen dags att lämna snö och kyla i några veckor.
Resan till Thailand, som vi bokade i början på juni 2009 hade hela tiden känts långt borta. Vi fick lite rutin på långresor i november då vi gjorde vår Nya Zeeland resa. Det här var i och för sig en annan typ av resa.
Planen var att spela golf och bara åka korta sträckor (med moped, bil eller båt).

Att det var mycket snö hade nog ingen missat. Ovan ser man hur det såg ut på vår baksida några dagar innan avfärden (det kom ännu mer snö efter att kortet tagits).

Vi tog en taxi till Arlanda och var där i god tid. Det var en hel del bekanta ansikten som checkade in samtidigt som oss. Gemensamt för oss alla var att vi var medlemmar i Caravan Club och spelade pingstgolfen på Stallarholmens GK. Vi var 20 stycken som skulle flyga till Bangkok via Köpenhamn och 4 som flög direkt från Stockholm. Lena och Roffe (som bor i byn en hel del under vinterhalvåret) hade skickat massor med info om byn Huay Yang. Vid incheckningen fick vi betala 900 SEK till SAS för transport av 2 golfbagar till Köpenhamn vilket kändes som ocker.

Kom i alla fall igenom alla kontroller utan problem så vi hade tid att ta en fika innan vi gick till vår gate.

Vi kom iväg till Köpenhamn på utsatt tid och landade enligt tidtabell. Passade på att äta en riktigt god pasta till lunch.En mätt och belåten Bettan på kortet ovan. Sen var det dags för den långa delen av flygresan och den var lite långtråkig.