Nu var det dags för årets sommarresa med husbilen. Vi hade bokat färja mellan Nynäshamn och Rostock med HansaDestinations, redan i början av året. Tyvärr var hytter en bristvara, så vi var inställda på att sova i en vilstol under den 19 timmar långa resan. Med tanke på dieselpriset så sparade vi nog några kronor, eftersom biljetten var relativt billig med de rabatter vi hade via Husbilsklubben. Stannade till i Jordbro hos Gasolfyllarna och fyllde upp våra gasolflaskor.
Vi var på plats vid färjeläget i god tid, tillsammans med många andra. Efter ett tag kom Sandra och Stefan med sin husbil och hamnade några bilar bakom oss. Var inga problem att köra ombord. Vi var dock lite oroliga för hur innehållet i frysen skulle klara resan. Var beredda på att eventuellt få kasta innehållet då vi kom fram till Rostock.
Var väldigt många vilstolar ombord, men ändå inga problem att hitta våra platser. På rederiets hemsida stod att uppblåsbara madrasser inte var tillåtna, så vi hade bara med oss kudde och filt. Noterade dock att det var flera som hade med sig luftmadrasser som de bredde ut på golvet.
Gick ändå att sova i vilstolen, men sömnen blev ibland störd av barnskrik eller skällande hundar. (Fanns en avdelning med vilstolar för hundägare i mitten av båten.) Färjan gjorde också ett stopp i Visby, för att släppa av och ta emot resenärer. Var ändå relativt utvilade då färjan var framme i Rostock.
Gick ut på däck då färjan var på väg in till hamnen. Såg att det finns fina sandstränder vid havet. Då vi kört av färjan kollade vi frysen och det var 5 minusgrader, så allt var fortfarande fryst.
Lämnade Rostock och åkte på småvägar genom typiska tyska alléer.
Åkte bara drygt 2,5 mil till stellplatz Mein Lieblingshof där vi hittade fina platser på gräsmattan.
Var skönt att sitta i solen och fika. De som hade hand om ställplatsen talade inte så mycket mer än tyska. Fast på kvällen kom en kvinna som talade ”skandinaviska” så vi fick full koll på läget.
Tack vare den långa resan med färja blev det bara drygt 15 mils bilresa hemifrån.
Regnade rejält nästa morgon då vi åt frukost. Vi var alla överens om att det varit riktigt skönt att få sova i en säng. Vi fortsatte resan söderut ner till Wörlitzer park.
Efter att vi ställt upp bilarna på ställplatsen och betalat gick vi bort till parken. Efter en stunds promenad kom vi till en färja som drogs fram med handkraft via ett rep. Färjan var på andra sidan, men det var bara att ropa till damen som skötte färjan. Strosade runt lite i parken och gick sen tillbaka till husbilarna.
Efter att vi ätit middag provade Wilma sin nya cykel.
Sen tog vi det lugnt allihop tills det var läggdags.
Reste cirka 31 mil i blandad väderlek
Vi passerade genom flera regnskurar på vår fortsatta resa mot Sommerach. Vi hade fått tips av en av våra bekanta att det skulle vara en vinfest där om några dagar. Då vi kom fram till ställplatsen hade vi tur och fick 2 bra platser bredvid varandra, för 12 Euro/natt. Kom lite regnstänk då och då, så markisen vevades ut som regnskydd. Gjorde inget speciellt resten av dagen.
Dagens resa var på 37 mil.
Nästa dag sken solen och det blev dukat för frukost ute.
Tog en liten cykeltur ner till floden Main. Knappt en krusning på floden och molnen som syns på bilden var på väg att driva bort från oss.
Vi tog sen cyklarna för att ta oss till ett utsiktstorn. Det är ganska plan mark på bilden, men sen var det rejäla uppförsbackar.
Man hade en bra utsikt från tornet. Det är Sommerach som syns bortanför alla vinrankorna. Vi passade på att fika och njuta av utsikten innan vi cyklade vidare.
Kom fram till Nordheim där vi gick in på Divino Vinothek och provade lite vin. Vi köpte några flaskor, att avnjuta hemma i Sverige. Sen cyklade vi tillbaka till Sommerach, men tog inte vägen uppför ”vinberget”.
Man hade börjat förbereda för vinfesten, men än så länge var det ganska folktomt.
Efter lite letande hittade vi en mysig liten restaurang där vi kunde beställa lunch. Efter lunchen blev det en liten ”siesta” i husbilarna.
Framåt sena eftermiddagen gick vi in till centrum, och nu var det betydligt mera folk och alla stånd och restauranger hade öppet. Vi gick in på en restaurang och åt wienerschnitzel.
Sen blev Wilma glad, för nu var även karusellen öppen. Efter att hon fått åka, inte bara en gång, gick Sandra, Stefan och Wilma tillbaka till husbilen.
Vi tog varsitt glas Rotling, som framställs genom att man blandar blå och gröna druvsorter. Precis som på andra vinfester fick man betala ”pant” för glaset, som man sen fick tillbaka om man återlämnade det.
De som jobbade i ståndet där man gjorde Flammkuchen hade verkligen fullt upp.
Efter ett tag kom en procession med en blåsorkester i täten. Alla som stod/satt klappade takten till musiken.
Bakom blåsorkestern kom vinprinsessan, som alltid är en kvinna som gjort något bra för orten.
Vinprinsessan och blåsorkestern stannade vid en scen som stod mitt inne på festivalområdet. Där höll vinprinsessan ett invigningstal för festen. Vi gick runt på festområdet bland allt folk i några timmar.
Dan efter lämnade vi Sommerach och åkte mot Rüdesheim.
Vi stannade till vid Golfpark am Löwenhof (GC Friedberg) för att spela lite golf. Tyvärr var 18-hålsbanan upptagen av en tävling, så vi fick hålla tillgodo med deras 9-hålsbana. Den var dock i fint skick och hade flera väldigt utmanande hål. På bilden är Einar beredd att slå ut på ett av korthålen.
Bettan på väg att putta, på andra varvet. Vi spelade skaplig golf bägge två och var både svettiga och nöjda då vi gick och duschade efter rundan. Fortsatte sen mot Rüdesheim.
Vi fick en plats Bedvid Sandra och Stefan på Campingplatz am Rhein. Vi behövde bara ställa upp bilen och pusta ut lite, sen bjöd Sandra och Stefan oss på grillat till middag. De berättade att de tillbringat i princip hela dagen i poolen som ligger intill campingen. Efter maten tog vi på oss ryggsäckar och gick till affären, som låg i närheten.
Dagens resa blev på drygt 26 mil.
Dan efter gick vi utefter Rhen in till ”stan”. Som vanligt låg det flera kryssningspråmar förtöjda. En av dem på bilden ovan.
Vi strosade runt bland alla turister. Efter ett tag hamnade vi i Käthe Wolfaihrt´s butik med juldekorationer. Wilma gick andäktigt runt bland alla dekorationerna.
Sen tog vi linbanan upp, för att få en fin vy över Rüdesheim och alla vinrankorna.
Man har verkligen en fin utsikt då man tagit linbanan. Vi gick runt och tittade, tillsammans med ganska många turister.
Avslutade rundvandringen med en glass. Sen hittade Wilma ett lejon, som hon kunde sitta på. Lejonet ingår i landsdelssymbolen för Hessen.
Sen var det dags för middag. Vi gick in på Stadt Frankfurt, eftersom Einar visste att de hade hans favorit. Han blev mycket nöjd då det serverades schweinshaxe att skölja ner med schwarzbier. Efter middagen var vi rejält mätta och gick mot husbilarna. Vi gjorde ett kort stopp hos Dr. Heinrich Nägler för att köpa några flaskor vin av en sort som vi köpte förra året. Sandra, Stefan och Wilma hade hittat en stor lekplats i närheten av campingen, där de stannade ett bra tag.