2009-11-27
Vanliga morgonrutinerna klarades av utan problem.
Tog ett kort på Tasmanska Havet, som var mycket lugnare idag. Fyllde på färskvatten och tömde ut ”gråvatten” innan vi lämnade campingen. Vi fortsatte söderut ner mot Martinborough i vindistriktet. Efter några mil tog Bettan över och körde för första gången. Efter drygt 2 timmars körning kände hon sig ganska mör och lämnade gärna över ratten. Det var helt jämngrått på himlen och såg nästan ut som om det skulle börja regna.
Men som vanligt växlade vädret otroligt fort och man började se lite blå himmel här och var. Vi svängde av från stora vägen vid Paremata och åkte på en serpentinväg mot Martinborough.
Väl inne i Martinborough såg vi flera fält med vinrankor (fast vi fick leta lite).
Druvorna var inte speciellt stora ännu. Gick till en butik som sålde vin från alla traktens vingårdar och köpte några flaskor. Åkte bort till Martinboroughs golfklubb och kollade läget. Hittade ingen i receptionen (som var stängd), men stötte på två förtjusande gamla damer som visste det mesta. Vi undrade om det möjligen skulle gå att spela imorgon (lördag). De trodde att det absolut skulle finnas plats.
Åkte iväg till Martinborough Village Camping bredvid ortens utomhuspool och checkade in. Lustigt nog var det ett stort fält med vinrankor mitt emot campingen. Campingen var jättefräsh och det var gott om plats. Eftersom det var matdags tog vi oss ner på stan och letade upp en restaurang.
Einar beställde in kyckling på en bädd av stekt pumpa (otroligt gott).
Bettan tog fisk på en bädd av couscous (också gott).
Vi sköljde ner maten med ett mycket gott Chardonay vin från en av ortens vingårdar. Mätta och belåtna tog vi en promenad genom byn och sen ”hem” till husbilen och slöade. Var osäkra på om det skulle bli någon golf nästa dag. Einar flagade i pannan, trots solskydd och hatt.
Dagens etapp var på cirka 26 mil.