Efter att ha avslutat nyårsfirandet blev det lugna dagar med lite skoterturer. CaravanClub hade ordnat så att man hade chansen att prova på att åka hundspann.
Vi väntade snällt på att det skulle bli dags för oss att åka.
Först måste hundarna få mat.
Hundarna stretade på bra, så det gick riktigt snabbt ibland.
Blev ett varv på längdskidor runt ”Kalven” innan dagen var slut.
Mot slutet började det bli mörkt fast klockan bara var strax efter 3 på eftermiddagen.
Dan efter tog vi en långtur på snöskoter.
Var uppe på hemfjället då solen började gå ner. Bettan väntar på att vi ska åka mot campingen.
Såg en kiteåkare som gled fram i den lätta vinden.
Efter en riktigt härlig och vintrig långhelg åkte vi hemåt igen.
Åkte tåg och buss upp i slutet av januari. (Tågresan var en katastrof som slutade med att SJ fick fixa fram en buss åt alla som skulle upp till Dalafjällen.)
Konstaterade att det måste fortsatt snöa varje dag. Fast traktorn plogat så tog det en bra stund att skotta rent runt husbilen.
Tittade till Mickes husbil dan efter och såg att det nog skulle ta en stund att få den snöfri. Sen var det bara att spänna på sig längdskidorna och ta en långtur.
Dan efter var det lite blå himmel, så det blev en långtur på skoter istället. Var mycket snö ute i terrängen.
I slutet av januari är det ingen trängsel i backarna.
Är ganska folktomt överhuvudtaget.
Åkte skoter förbi restaurang snögubben och såg lite folk som köade för att få en helikoptertur.
Var gott om plats vid Hemfjällstugan.
Tänkte ta en skotertur till stöten nästa dag, men det var bara att vända då man kom upp på fjället. Var nätt och jämnt att man kunde se skoterleden.
Dan efter var det soldis, men inte så kallt ute.
Tog ett kort mot backarna innan det var dags för längdspåren.
Blev ”vanliga” rundan igen (Kalven + en sväng mot Hundfjället).
Ibland ligger det ett ”lock” över dalen då man står i ”stora backen” och tittar ner.
Men bara en halvtimme senare var himlen blå.
Blev en skotertur till Stöten på eftermiddan, med ett stopp vid Närfjällstugan.
Blev lite roliga siluetter, i snön, av stugorna.
Tittade man åt andra hållet såg man norska fjäll.
På vägen tillbaka till Tandådalen var solen på väg ner.
Efter 12 härliga vinterdagar var det dags att ta bussen mot Mora och sen hemåt med tåget. (Konstigt att bussarna alltid höll tiden skapligt, medan tåget inte ens var i närheten av att hålla sig till tidtabellen.)