Etikett: Tyskland

Cochem till Brauneberg

2008-09-25

Vi åt frukost med utsikt över Mosel. Solen glimtade fram mellan molnen, men det var inte så varmt på morgonen.

Vi står som nummer 4 i raden av husbilar på ”stellplatzen”. Efter frukosten gick vi över till andra sidan floden. Vi gick in på Weinstube Hieronimi, där vi provsmakade och köpte några flaskor vin.

Eftersom det var riktigt fint väder promenerade vi utefter floden.

I gästhamnen låg en båt som förmodligen var ute på en liten semestertripp utefter Mosel. Einar gick tillbaka till husbilen med vinet medan Bettan var iväg och köpte vykort. Det hade blivit ganska varmt så man behövde definitivt ingen jacka längre. Butiken som sålde vykorten hade inga frimärken, så vi fick promenera bort till posten (som låg inne i en cykelaffär). På andra sidan gatan såg vi en linbana, som vi åkte upp med.

 

 

När vi kom upp var det väldigt varmt (när man var i lä). Man hade fin utsikt över stan och Mosel.

Vi fortsatte utefter Mosel fram till Zell, där vi stannade för att leta efter lite ”Zeller Schwarze Katz”. Inne i Zell gick vi in till Weingut Theo Engel eftersom butiken såg trevlig ut. Damen som stod i butiken berättade att man börjat skörda druvorna och att hela familjen (utom hon) var ute och plockade druvor. Hon berättade en hel del om deras viner. Hennes föräldrar hade haft ett bageri, så hon var inte uppvuxen på en vingård utan ”ingift”. Hon verkade vara lite av en mångsysslare, för hon jobbade även som översättare när hon inte höll på med vingården och butiken.

Nästa stopp var Bernkastel-Kues. Vi parkerade i utkanten av Kues, mitt emot en gammal borg. Eftersom det var en bit in till centrum tog vi cyklarna. Vi tog oss över bron till Bernkastel där vi först provsmakade och handlade vin från Patrick Lauerburg’s vingård. Sen gick vi vidare och provsmakade och handlade från weinhaus Schnitzius, men vi kom fram till att vi föredrog smaken på vinerna som vi köpte i Zell (dock var det definitivt inget fel på smaken på Bernkastelvinerna). Vårt nästa mål var Brauneberg, där det skulle vara gatufest i 3 dagar. Det var visserligen först på fredag kväll som festen skulle börja, men vi bestämde oss för att åka dit redan på torsdag eftermiddag. I Brauneberg var det gratis husbilsparkering på ett jättestort gärde bredvid floden.

Trots att det bara var torsdag var det säkert ca. 75 husbilar på gärdet. Vi parkerade utefter vattnet. Det var soligt och varmt så
vi satte oss och kopplade av med något gott att dricka (notera det fina drinkbordet). I bakgrunden ser man en pråm som glider förbi, de var verkligen tystgående. Vi gick runt och tittade på området där gatufesten skulle vara och det var febril aktivitet med uppsättning av bardiskar, restaurangbord, grillar m.m. Vi blev lite småhungriga av att gå runt och titta, så vi gick till en restaurang i närheten och åt middag. Det var billigt och gott. Efter middagen var det ganska mörkt ute så vi gick till husbilen och slöade lite innan det var dags att sova.

Koblenz till Cochem

2008-09-24

Vi åt husbilsfrukost i lugn och ro. Gunilla, en av Einar’s jobbarkompisar, hade tipsat om en golfbana i närheten av Boppard.
Eftersom det var bra golfväder, mulet och uppehåll bestämde vi oss för att åka dit och kolla läget. Det var ju dessutom inte så långt från Koblenz. Efter lite sepentinvägar kom vi fram till golfclub Jakobsberg. Det var lite ont om tider, men vi fick en tid 10:00. Mannen vi pratade med sa att vi skulle få gå själva, men när vi kom fram till 1:a tee stod det 2 nybörjare där. Vi sa att det var OK för dem att följa med.

Ovan ett kort från hål 1, i bakgrunden syns ett litet slott. När vi pratade lite mer med nybörjarna visade det sig att det var 2:a gången de var ute på en golfbana. Till slut hade vi hålat ut alla 4 och vi gick ner till hål 2 där Einar gjorde sig beredd att pegga upp. Precis då han gjorde sig beredd att sätta ner peggen kom en ganska kraftig äldre (tysk) man ner för backen vid 1:ans green och ropade att han måste slå ut före oss eftersom vi var nybörjare. Vi blev lite snopna,
men kom oss inte för att protestera. Så han slog ut och kom ungefär 15 meter. Detta kommenterade han inte alls utan ropade istället upp mot 1:ans green. Där kom en ännu äldre man stapplande och hörde uppenbarligen till samma boll som den förste mannen. Han hade med sig sin fru, men hon berättade att hon hade ont i axeln och inte
ville spela idag. Einar hade hunnit pegga upp för att kunna slå ut när den förste mannen kommit iväg. Vi frågade om Einar skulle ta bort sin boll och pegg innan den andre mannen slog ut. Men han sa att det var OK. Han fick iväg ett riktigt kanonutslag. När det var dags för Einar att äntligen slå ut såg vi att mannen tagit med sig Einar’s boll (och pegg). Varför vet vi inte riktigt, eftersom vi såg honom pegga upp med en egen boll. Banan var riktigt trevlig så vi bestämde oss för att njuta av den och försöka fokusera på golfen. Vi spelade hyfsad golf, men det gick lite sämre för nybörjarna. När vi slagit ut på hål 6, ett ganska spännande hål där man måste slå ut över en ravin, kom ytterligare ett tyskt par som också började ropa till oss när vi skulle slå slag 2 på våra bollar. Vi blev lite förvånade över beteendet men lät dem slå ut innan vi slog slag 2 på våra bollar. Vi väntade in dem på 7:ans tee och lät dem slå ut före oss. De ursäktade sig lite och sa att de varit tålmodiga och väntat länge innan de ropade till oss. Vi hade haft ganska bra koll bakåt och tyckte att de överdrev en hel del, men vi sa inget.

När vi kom fram till hål 7 så hade det blivit riktigt vackert väder och ganska varmt. Einar spelade riktigt bra golf och gjorde flera par efter varann, Bettan hade spelat bra hela tiden. När vi slagit ut på hål 9 och gått ner till våra bollar blev det jobbigt igen. Precis när Einar skulle slå slag 2 kom ett nytt par upp på tee och ropade att de måste få slå ut. Einar blev så distraherad att han nästan missade bollen. Nu var vi rätt trötta på ropande tyskar så vi ignorerade deras ropande. Som tur var skulle nybörjarna bara gå 9 hål. När vi spelade själva
gick det betydligt fortare för oss.

På hål 10 trodde vi ett kort ögonblick att det stod folk vid vattenhindret, men det var statyer. När vi kommit till hål 16 hade vi 2 tomma hål mellan oss och paret som ropat att de måste förbi (det kändes rätt bra).

 

Dessutom hade vi kommit ikapp paret som gått förbi oss tidigare, så vi passade på att ta lite kort. När vi spelat 18 hål var vi riktigt hungriga och gick till restaurangen för att äta. Vi passerade receptionen på vägen dit och fick höra att det var heldagsgreenfee så vi bokade en ny tid, så att vi skulle kunna spela hål 1-9 i lugn och ro.
Men först gick vi till restaurangen och åt. Det var fantastiskt gott och dessutom jättestora portioner. Att det var ganska billigt gjorde inte saken sämre. Vi spelade bra golf bägge 2 efter skrovmålet.

När vi kom fram till hål 3, som är ett par 3 på 195 meter med ett träskliknande vattenhinder, såg vi att man lagt en krokodil (konstgjord) i hindret. När vi kom fram till hål 6 kom vi ikapp en 3 boll, men vi sa att vi kunde vänta. Så vi tog lite kort medan vi väntade.

Även den här gången fick vi till bra utslag som gick över ravinen. Utsikt från gul tee ovan. Lite snett till höger ovanför mitten, på andra sidan ravinen, skymtar man bollen framför oss (kortet togs innan vi slog ut).

Det stod en lite skum staty bredvid tee, ingen naturlig position för en golfare. Efter att ha spelat 27 hål var vi ganska nöjda och efter en dusch åkte vi mot Koblenz igen.

Från Koblenz följde vi Mosel förbi massor av campingplatser.

Vi såg också massor av sluttningar med mogna vindruvor. När vi kom fram til Cochem hittade vi en skaplig ”stellplatz” nära Mosel, där vi stannade för att övernatta.

Vi pratade lite med ett tyskt par som var på hemväg, efter att ha åkt runt i Moseldalen under några veckor.

Praforst till Koblenz

2008-09-23

Då vi vaknade på morgonen var det väldigt dimmigt och mulet. Vi åt vår frukost i lugn och ro och hoppades att det skulle klarna upp. Tyvärr började det regna rätt ordentligt istället. Så vi hoppade över golfrundan och bestämde oss för att åka mot Moseldalen via Rüdesheim. Det är visserligen inte närmaste vägen, men vi hade inte bråttom. Rüdesheim är visserligen en riktig turistfälla, men ganska trevlig att vandra runt i. Vi träffade en svensk busschaufför som satt och väntade på att hans passagerare skulle shoppa färdigt.
Det var mulet, men inget regn, så vi strosade runt och tittade på stan.

Det var en hel del turister som kommit med buss eller båt. Som vanligt låg det en hel del ”kryssningsbåtar” vid kajerna.

Gick förbi en trädgård som någon lagt ner en hel del möda på. Vi handlade lite vin från Weingut Dr. Nägler som vi handlat av tidigare
(naturligtvis provsmakade vi innan vi handlade).

Bettan på väg mot husbilen med lite gott Rieslingvin. Vi följde floden Rhen fram till Koblenz, där vi hittade en riktigt fin gratis ”stellplatz” som låg bredvid en sporthall. Einar gick runt och kollade läget. I ett hus, som var upplåst, fanns det ett ganska stort kök. Einar tyckte att vi kunde gå upp dit och laga vår middag. Bettan gick upp och kollade lite noggrannare och kom underfund med att det var en missionskyrka (som i och för sig var öppen). Vi bestämde oss för att laga middag i husbilen istället. Det gick alldeles utmärkt det också och smakade riktigt bra. Efter lite yatzy var det dags att krypa i säng.

Burg till Praforst

2008-09-22

På morgonen blev det en traditionell husbilsfrukost och sen iväg.

Då vi tidigare tittat på weather.com hade det sett ut som om det skulle kunna bli skapligt väder på tisdagen, i området runt Kassel, så vi bestämde oss för att åka mot ”vår favoritgolfbana” i Praforst. Vi passerade både strålande sol och regn på vägen ner. Då vi kom fram var det inte speciellt roligt väder. Vi bestämde oss ändå för att övernatta på campingen bredvid golfbanan. Eftersom vi verkligen gillar Golfclub Hofgut Praforst hoppades vi att det skulle klarna upp under natten.

Værløse till Burg

2008-09-21

Det märktes att vi var längre söderut, eftersom det inte alls var lika kallt på natten. Efter en trevlig frukost hjälptes vi åt med att flytta några lådor som Eva och Dennis inte hunnit ta hand om än. De har en stor vind som man säkert kan fylla med massor av ”bra att ha saker.” Vi såg att det skulle vara fint väder på söndagen, men bli lite sämre sedan, så vi tittade i golfhäftet efter banor utefter vägen. Vi bad Dennis ringa till Rønnede golfbana och kolla om det fanns lediga tider. Men han kopplades bara runt hela tiden så vi chansade på att det skulle gå att spela.

När vi kom fram till golfbanan var det ”shorts-väder” så klädseln var given. Vi hade tur och fick sällskap med ett par hemmaspelare. Det var lite svårt att förstå vad de sa i början. Men det gick bättre efter ett tag (eller också pratade de långsammare). Banan var riktigt trevlig med en del riktigt svåra hål.

Einar puttar på hål 16 (ett ganska svårt par 3 hål).

Vi passade på att ta ett kort då vi passerade 1:ans green på väg mot hål 17. Efter en trevlig runda tog vi en snabb dusch och åkte sen vidare mot färjeläget i Rødby. Vi hann tanka på en Statoil mack precis bredvid färjeläget, sen var det bara att åka ombord på färjan.
På färjan passade vi på att äta en sen middag. Det var mörkt då vi kom till Puttgarden, så vi åkte bara in till en ”stellplatz” inne i Burg för att övernatta.

Burg till Helsingborg

2006-08-14

Åt frukost och fortsatte sen till Calle’s ”grenz-shop” där vi handlade en hel del. Vi kom tidigt så det var inte så mycket folk, men när vi var klara var det alldeles fullt i butiken. Fortsatte till Puttgarden och kollade in utbudet på pråmen (Border Shop). Det var betydligt större utbud, men det kändes som om Calles var något billigare. Vi handlade dock lite här också och fortsatte sen till färjan där vi fick vänta 30 minuter. I Rödby tankade vi och fortsatte sen mot Helsingör. Sandra körde hela vägen i Danmark. Åkte färjan över till Sverige ca. 19:30. Letade upp en firma som säljer husbil/husvagnsdelar och kollade upp när dom öppnar på morgonen.
Åkte sen ut ur Helsingborg och övernattade vid en Shell-mack.

Praforst till Burg

2006-08-13

Sandra tog en joggingtur medan Bettan och Einar passade på att spela en golfrunda. Första timmen var det lite mulet och inte så varmt, men sen klarnade det upp och blev riktigt soligt.

Bettan på väg mot green på ett av hålen. Vi spelade hyfsat bägge 2 med skapliga green-träffar.

Bettan. på väg att pegga upp, i vänsterkanten av bilden. Vi åkte från campingen ca. 14:30. Det var mycket köer den här dagen också. Sandra körde en lång sträcka. Sen stannade vi för att äta en traditionell campingmiddag, potatismos och skinka. Efter middagen tog Bettan över ratten och körde fram till Burg. Vi kom dit ca. 22:30 och åkte till ”stellplazen” vid torget, inne i stan. Med tanke på alla långa köer hade de 53 milen gått ganska skapligt ändå.

   

Salzburg till Praforst

2006-08-12

Vi vaknade rätt tidigt och åt frukost. Himlen såg lite mörk ut, så Einar gick in på bensinmacken och köpte ”emballage-tejp”. Precis när han klättrat upp på husbilstaket och börjat tejpa för hålet började det ösregna. Så Einar satt på taket med paraply och gjorde av med nästan en hel rulle ”emballage-tejp” för att täcka hålet. Fortsatte sen in i Salzburg för att försöka hitta en firma som sålde takluckor. Vi åkte runt och frågade på massor av bensinmackar om de kände till firmor som sålde takluckor. Det visade sig att det var ganska lönlöst en lördag. Så vi åkte vidare uppåt. När vi satt i en av alla långa bilköer passade Einar och Sandra på att laga middag medan Bettan följde kön som knappt rörde sig.
Till slut kom vi fram till Praforst, efter att ha kört ca. 70 mil.

Ruhpolding till Bled

2006-07-30

Fint väder och blå himmel ute då vi åt frukost.

Gott om plats på ”stellplatzen” vid gasthof Ortnerhof, där vi övernattat.

Det var soligt och varmt ute så vi gick runt och tittade lite i Ruhpolding.

Husen var typiska för alpbyar och man hade enorma mängder blommor på alla balkonger. (Vi hade ingen aning om syftet med stången i mitten av bilden.) Det blev dags att byta kartprogram i datorn innan vi fortsatte, eftersom Route 66 slutade vid Österrikes gräns mot Slovenien. Naturligtvis hade vi även vanliga papperskartor med oss. Det var faktiskt de som vi använde mest. Vi fortsatte ner genom Österrike in i Slovenien. Det var tur att Sandra körde då vi kom in i Slovenien. För det första vi såg var 2 MC-poliser, med radar, som stod i ett par buskar efter en kurva.
(Det är ju så att, ju längre man haft körkort desto slarvigare blir man med att hålla hastigheten.)

Vi fortsatte till en ganska fullsatt camping i Bled.

Det var både soligt och varmt så vi passade på att bada i en sjö bredvid campingen. Einar (i mitten av bilden) tyckte det var otroligt skönt med ett dopp.

Efter badet promenerade vi runt och knäppte lite kort. Vi funderade över hur mycket jobb det varit att bygga upp kyrkan på den lilla ön, mitt i sjön. Åt en god middag på restaurangen vid campingen (det var mycket folk där också). Träffade sen ett svenskt par, på väg hem, som gav oss tips på sevärdheter. Kom i säng ganska sent, eftersom det var otroligt varmt och mycket folk i rörelse hela tiden.

Praforst till Ruhpolding

2006-07-29

När vi klev upp på morgonen var det strålande sol, och lite disigt. Einar och Bettan gav sig ut på golfbanan igen, och fick en riktigt härlig golfrunda.

Ovan skymtar man Bettan på ett av hålen.

Det var ganska skönt att stå i soldiset och titta ut över banan.

Sen fortsatte vi till Ruhpolding, en charmig liten alpby som är mest känd som kur-ort samt för alla skidskyttetävlingar som körs där vintertid.
Det fanns en ”stellplatz” vid en restaurang, som vi stannade vid. Vi avslutade dagen med att gå till restaurangen och ta varsitt glas öl/vin.