Checkade ut från campingen i Escherndorf och det visade sig att de tog bra betalt för varje kWh man förbrukat. Vi fick betala 22 euro + campingavgiften på 64 euro för de 2 dagarna vi stått där. Bestämde oss för att köra Alde-pannan enbart på gasol i fortsättningen och bara använda 230V till kylskåpet och batteriladdning.
Åkte utefter Main, men man såg inte så mycket av floden som då man åker t.ex. utefter Mosel.
Stannade i Sommerhausen som har en ringmur och flera små trånga gränder. Utanför en av portalerna i muren var det rikligt med blommor.
Var hungriga så vi satte oss ner vid ett bord utanför Zum Goldenen Ochsen och beställde in lunch. Jättegod mat och lagom stora portioner, så vi var nöjda då vi gick vidare.
Tog ett kort mot den andra portalen utefter huvudgatan. (Fick vänta ett tag på att gatan skulle bli fri från trafik.)
Vi gick sen utefter insidan av ringmuren och på många ställen var det även en mur på andra sidan av gränden.
Vi funderade lite över hur lång tid det tar att parkera bilen till vänster. Det var inte många centimeter tillgodo framför/bakom bilen.
Vi åkte vidare till Randersacker, där vi hittade 2 platser på ställplatsen hos familjen Anton Schmachtenberger.
Tog en promenad bort till Vinothek Demling för att prova och eventuellt köpa lite vin. Då vi stod inne i lokalen och pratade vin hördes massor av tutande utanför. Fick höra att det var någon av vinbönderna som plockat sista druvorna och åkte i kolonn genom byn. Syns nog inte på bilden, men den gröna traktorkärran var fylld till brädden med druvor.
Gick förbi Place de Vouvray där fontänen/konstverket Balthasars Badewanne är placerad. Redan 2008 utlystes en konstnärstävling där ett fontänsystem skulle utformas. Arkitekten Matthias Braun´s förslag kom på andra plats, men man kom sen fram till att det alternativet var mest prisvärt. Konstverket invigdes först 2014.
Tog sen och cyklade runt lite i byn. Kom fram till en sluss precis då en stor pråm körde in.
Vände om och cyklade upp på lite högre höjd för att få en bättre vy över Randersacker.
Det odlades vindruvor i princip överallt i slänterna. Efter cykelturen tog vi det lugnt i husbilen.
Dagens resa var på drygt 4 mil.
Nästa dag ville Gittan och Pelle åka till Rüdesheim, men vi hade några andra resmål kvar så vi åkte åt olika håll. Vi åkte söderut mot Kaiserstuhl.
Det var ganska uselt väder större delen av vägen, men turligt nog var det inte så mycket köer i vår färdriktning.
Stannade till vid en liten mack i Offenau för att tanka. Var rejält trångt, men vi lyckades i alla fall fylla på diesel. Efter det åkte vi till en ställplats i Bad Wimpfen och funderade på att stanna där för natten. Tyckte att platsen kändes trist och eftersom vi kände oss pigga åt vi bara en sen lunch och åkte sen vidare.
Fortsatte flyta på bra för oss och vi närmade oss Königschaffhausen där det skulle finnas en ställplats. Vädret blev hela tiden bättre ju närmare vi kom.
Blev lite fulla i skratt då vi svängde ner mot ställplatsen och direkt möttes av blinkande ljus vid en järnvägsövergång. (Fick dock bara vänta några få minuter.)
Ställde upp husbilen på en ledig plats, som vi tyckte såg bra ut. Ungefär hälften av de 40 platserna var lediga, så vi kunde välja och vraka. Blev glada då vi fick höra att 230V var inkluderat i priset på 16 euro per natt på Wohnmobilgarten Kirschenhof Schmidt. Vi fick också betala 1,5 euro per person, men fick i gengäld varsin biljett som skulle gälla på allmäna kommunikationsmedel (om vi inte tolkade det hela fel).
Ligger en bollplan precis bredvid ställplatsen och längre bort kan man se terrassodlingar.
Gick på promenad upp mot terrasserna, men himlen började se ut som om det var regn på väg så vi vände om. Hann precis tillbaka till husbilen innan det började regna.
Såg att i en lada fanns det ett väldigt primitivt snabbköp, med självbetjäning. Man tog det man ville ha och la pengar i ett skrin bredvid kylen. Vi köpte bara en flaska weissburgunder som var otroligt god, tyckte vi.
Dagens resa var på cirka 31 mil.
Var mulet och disigt nästa dag, men vi tog ändå en cykeltur.
Stannade till vid ett vinkoperativ i Königschaffhausen.
Var lite annat upplägg här än vad vi var vana vid, stod bara enstaka flaskor i hyllorna. Man fick välja vad man skulle prova och om man köpte något fick man vänta ett tag innan man fick varorna.
Cyklade uppför kullarna och fick en bra vy över Königschaffhausen.
Längre upp höll man på att skörda druvor. Einar pratade lite med druvplockarna och de tyckte att vi absolut måste ha med oss lite druvor och gav oss några klasar. När Einar ville betala skrattade de bara och sa att det fanns tillräckligt ändå.
Cyklade upp lite till och knäppte kort. Fortfarande ganska disigt så sikten var inte den bästa.
Fanns förstås även mogna röda druvor.
Einar fick vara med på kort innan vi började cykla ner igen.
Då vi kom tillbaka till husbilen sköljde vi druvorna vi fått. De var otroligt söta, men med många kärnor.
Såg att det kommit lite fler husbilar till ställplatsen. Gick upp till den lilla serveringen, som finns vid receptionen, och köpte lite fikabröd. Passade också på att beställa frukostbröd.
Efter frukost nästa morgon bestämde vi oss för att åka till Bickensohler i Vogtsburg för att köpa mer av deras weissburgunder.
Inte helt oväntat fick vi vänta på tåget då vi skulle åka genom Königschaffhausen. Såg att man kunde ta med sig cykeln ombord på tåget.
Stannade på en parkeringsplats för att kunna ta lite kort på vyerna. Var mycket småvägar för vandring eller cykling, och ganska välskyltat.
Var en fantastisk utsikt, trots att det var lite gråmulet. Omöjligt att få med på kort hur det kändes att stå och titta ut över Kaiserstuhl. (Zooma i bilden genom att flytta runt markören.)
Man plockade de mogna druvorna även här.
Vägen mellan Königschaffhausen och Vogtsburg var både brant och kurvig.
Var inga problem att hitta Bickensohler, som låg utefter huvudgatan i Vogtsburg.
Man hade vinet vi sökte, och naturligtvis många fler sorter. Noterade att vi i alla fall fick våra weissburgunder till ett lägre pris än vid ställplatsen.
Vi visste att vi skulle bli tvungna att ta en skaplig omväg mot nästa resmål. Anledningen var att vi inte ville köra igenom Frankrike och behöva klistra husbilen full med jättefula skyltar, som någon fransk byråkrat bestämt att alla fordon över 3,5 ton måste ha.
Vi åkte på omvägar mot Saarburg i riktigt busväder.
Fast då vi passerat högsta punkten och var på väg neråt var det ett helt annat väder.
Då vi bara hade några mil kvar bjöds vi på en vacker syn då kvällssolen lyste på en klippa. Påminde oss lite om vyerna vi sett då vi åkte husbil till en golfklubb i Sedona (USA) 2012.
Då vi kom fram började det skymma. Vi hade tur och hittade en jättebra plats på Reisemobilpark Saarburg för 13,5 euro per natt. Precis som på flera andra ställen var det mynt i en automat som gällde om man ville ha 230V, kostade 0,7 euro per kWh.
Dagens resa, med en omväg på drygt 6 mil, blev på cirka 34 mil. (Vi följde i princip gränsen mot Frankrike.)
Precis som meteorologerna förutspått var det rejält dimmigt nästa morgon, fast det skulle bli riktigt fint väder.
Hörde ett väldigt tutande klockan 09:00, var brödbilen som kom till ställplatsen.
Efter frukost tog vi cyklarna in mot Saarburg. Var fortfarande ganska dimmigt.
Låg dimma över stan också.
Man odlade druvor ända inne i stan, och höll på att skörda då vi cyklade förbi.
En sak som är speciell med Saarburg är att man har ett vattenfall mitt inne i gamla stan, syns uppe till vänster i bilden. Förr i världen hade man flera kvarnar inne i stan. Byggnaderna på höger sida ingick i ett kvarnkomplex där den första byggdes redan på 1500-talet och innehöll en bark-kvarn. Barken användes sen för garvning av skinn.
Om man tittade åt andra hållet såg man mest hustak.
Ligger massor av restauranger utefter vattnet, ovanför vattenfallet.
Gick runt och tittade i gamla stan ett tag. Sen slog vi oss ner på en restaurang intill vattnet och beställde in varsin glass och något att dricka.
Tog en cykeltur uppför backarna utanför stan och såg delar av stan från lite högre höjd.
Einar tog sig upp till Kruter Berg (245 m) och tänkte ta sig till en utsiktspunkt. Fast då han åkt nerför den rejält branta backen på bilden ovan blev han lite tveksam.
Stigen blev ännu smalare och det var trappor för att ta sig vidare, så det kändes som om vägen var till för vandrare. Vände om och cyklade tillbaka.
Blev i alla fall ett kort till ner mot Saarburg från en annan vinkel.
Cyklade på bron över floden Saar för att ta oss till Weingut Dr Wagner.
Vi hade inte väntat oss att det skulle vara en kvinnlig vinbonde. Christiane Wagner är 5:e generationen Wagner som odlar Rieslingdruvor på skifferkullarna vid floden Saar. Hon bad om ursäkt för att hon hade arbetsklädsel och vi fick tjata lite för att få ett kort på henne.
Cyklade tillbaka till husbilen med några flaskor vin. Tog ett kort på vår plats och sen tog vi cyklarna och följde floden åt andra hållet.
Efter några kilometer kom vi till en stor sluss, där vi vände och tog oss tillbaka.
Satte oss ute i solen med varsitt glas vitt vin.
Efter ett tag gick vi bort till receptionen, där kunde man också handla både vin och andra drycker. Man hade även en liten servering i anslutning till receptionen.
Eftersom det var så fint väder blev det grillat till middag.
Var lite trötta men ändå riktigt nöjda med en härlig dag i fint väder.
Nästa dag var det grått och regnigt, fast kön till brödbilen var lika lång som dagen innan. Stod i kö så att vi fick goda frukostbröd den här morgonen också. Åkte vidare efter frukost och precis då vi lämnade ställplatsen slog vägmätaren om till 77777 km.
Vi åkte mot Moseldalen och stannade till i Trier för att titta på Porta Nigra. Det var lördag och man hade någon sorts marknad, stod bland annat en massa traktorer framför.
På andra sidan var det riktigt rörigt med massor av stånd där man bland annat kunde köpa olika sorters likörer.
Var riktigt höstväder, stannade till precis innan orten Schleich och tog ett kort.
Vi hade koll på att vissa broar över Mosel var avstängda för underhåll och var beredda på lite omledningar. Fick dock en liten överraskning när vi hamnade på en riktig panoramaväg högt ovanför Mosel. Lustigt nog fick vi samma vy över Trittenheim, som då vi var där med Sandra och Stefan några månader tidigare. Fast då var det cykel upp för backarna till ett panoramabad och det var 35 grader varmt, nu var det 14 grader.
Var till slut framme vid Knaus Campingpark Bernkastel-Kues, som har en lite smal infart.
Sa att vi ville ha en plats som inte var så blöt, eftersom det var ganska fuktigt inne på campingen. Campingen kostade 42,9 euro per natt. Var lite slirigt i alla fall på vår plats, så vi ställde oss på längden ganska nära asfalten. Stod en husbil på platsen intill och de hade ställt sig likadant. Efter nån timme var det blå himmel och riktigt varmt ute.
Vi gick iväg mot Bernkastel-Kues, som syns i bakgrunden.
Då vi gick på bron över Mosel såg vi en pråm som var tungt lastad
Bettan fick också vara med på ett kort med Sankt Michaelskyrkan i bakgrunden.
Gick bort till gamla stan och stannade till vid torget för att ta kort. Var en hel del turister som strosade runt.
Bettan fick också vara med på ett kort.
Vi tänkte ta varsitt glas vin i solen, men fick gå ganska långt eftersom det var fler turister som hade samma tanke. Hittade till slut en liten restaurang med ledigt bord i solen.
Vi gick runt ganska länge i gamla stan och blev lite sugna på apfelstrudel. Var lite tveksamma till om det skulle funka med vin till, men ett sött Rieslingvin gick alldeles utmärkt att dricka till.
Då vi var på väg tillbaka till campingen såg vi en turistbuss från Uppsala vänta på grönt ljus. Blev lite häpna, för bredvid chauffören satt en av våra bekanta. Vi hann dock bara vinka till honom då vi korsade gatan.
Såg en kryssningspråm som förtöjt en bit från gamla stan.
Började regna på oss sista biten fram till campingen, så det blev en innekväll i husbilen.
Dagens resa var på ungefär 9 mil.
Hade regnat i princip hela natten och det regnade fortfarande då vi skulle ge oss iväg.
Var lite oroliga för att det skulle bli problem att komma loss, hade ju blivit lite hjulspinn då vi ställde oss på plats dan innan.
Hade blivit små sjöar här och var på campingen. Tror att vi kom loss utan hjulspinn tack vare att hjulen avlastats av de hydrauliska stödbenen, och inte sjunkit ner så mycket i den fuktiga marken.
Som man ser på bilden ovan var det riktigt trist väder då vi åkte vidare.
Åkte upp till en rastplats i närheten av Hochmoselbrücke, bron invigdes november 2019. Trodde att man skulle kunna få en fin vy över Moseldalen. Det var dock inhägnat område, eftersom man höll på att bygga utsiktspunkten ”Moselsteg” som skulle vara klar i juni 2023. Vi fick nöja oss med vyn på bilden ovan.
Vi åkte i alla fall på Hochmoselbrücke och i närheten av Ürzig kan man i alla fall se bron.
Då vi kom till Zell svängde vi ner mot ställplatsen som ligger intill Mosel, men det fanns inga platser lediga. Vi åkte bara och ställde oss utefter gatan, framför en annan husbil.
Regnade fortfarande rejält, så vi skippade ett längre besök i Zell. Tog bara ett kort innan vi åkte vidare.
Vi visste att det finns en ställplats vid Mühlenhotel Konschake, som ligger lite ovanför Mosel, i Burgen. Regnade inte längre då vi kom dit och vi var helt ensamma på ställplatsen. Gick in och betalade 20 euro för en natt, inklusive el. Då ingick även tillgång till dusch och wc.
Var inte sugna på att göra mat i husbilen och vi visste att det fanns en bra restaurang lite närmare floden. Vi var fortfarande ensamma på ställplatsen då vi gick iväg mot Pizzeria Diwana.
Blev ett kort på Bettan då vi var på väg mot restaurangen.
Det hade slutat regna för länge sen och det var helt vindstilla. Var inte ens en liten krusning på Mosel.
Einar blev glad då han hittade ”Zigeunerschnitzel” på matsedeln, och det var en rejäl portion som kom in.
Bettan blev minst lika glad då hon fick in sin ”Calamari”.
Vi var rejält mätta då vi gick tillbaka till husbilen.
Dagens resa, utefter Mosel, var på drygt 10 mil.