Doubtful Sound

2024-11-26

Ännu en solig morgon. Åt frukost inne i husbilen, och drack kaffe ute i solen. Vi hade en bokad dagsutflykt till Doubtful Sound och packade ryggsäckarna och gav oss iväg.

Var en liten bit att gå till mötesplatsen där vi skulle bli upphämtade. Som man ser på bilden var himlen helt blå utan ett enda moln. Vi var ändå beredda på att det skulle kunna vara sämre väder i Doubtful Sound, vi hade läst att årsnederbörden där kan vara upp til 6.000 mm (6 meter).

Vi fick åka buss i cirka 2 mil till hamnen i Manapouri. Fick vänta ett tag och sen gick vi ombord på en större båt som tog oss ut på Lake Manapouri. Som man ser på bilden, tagen mot Fiordland National Park, var det fortfarande mest blå himmel.

Fortfarande skapligt väder då vi började närma oss målet. Kortet taget åt sidan, och inte i färdriktningen.

Tog kort på en avspänd skeppare, inne i styrhytten. Man ser genom fönstren att det var slut med blå himmel och sol.

När vi närmade oss West Arm såg vi kraftledningarna som går från det underjordiska vattenkraftverket, Manapouri Hydro Station, till bl.a. aluminiumsmältverket som ligger i närheten av Bluff (19 mil från kraftverket).

Fick åka buss från West Arm Visitor Centre mot hamnen i Doubtful Sound. Stannade vid en utsiktspunkt där man kan se Doubtful Sound. Busschauffören berättade att vägen vi åkte på visserligen var lite krokig, men att den var byggd för belastningar på flera 100 ton. Berodde på att man byggt vägen för att kunna frakta de stora turbinerna till kraftverket, från hamnen i Doubtful Sound.

Bussen gjorde ett kort stopp så att vi kunde se Stella Falls.

Fick höra att regissören till Sagan om Ringen filmerna, Peter Jackson, också åkt till Doubtful Sound. Han hade fått idéen till de vandrande träden i Fangorn skogen då han sett de ganska glesa träden som finns här och var utefter vägen. Ett av dem i mitten av bilden.

Efter cirka 2 mils bussresa på den ganska slingriga vägen ner till Doubtful Sound fick vi gå ombord på båten som skulle ta oss ut i fjorden. Regnade inte ute, men det var rejält disigt med låga moln som täckte topparna.

Efter ett tag såg vi delfiner som simmade runt i en vik. Såg att flera av dem gjorde små hopp i vattnet, men det var svårt att ta kort för att man var tvungen att zooma för att få med delfinerna. Fick nöja oss med att få med ryggfenorna på bild.

Såg några sälar som låg och slöade på en liten klippö.

Efter ytterligare några minuters gungande åktur fick vi se några pingviner som höll till bland klipporna. Sen vände båten.

Då vi kom till lite lugnare vatten frågade vi en ung man om han kunde ta ett kort på oss, då vi stod på övre däck. Han var noga med att bara vi skulle vara med på kortet och bad vänligt alla som stod i närheten att flytta sig ut ur bild.

Såg några kanotister som var på långtur i fjorden. Var säkert en upplevelse, men vi kände ingen längtan efter att byta med dem.
Efter en liten stund körde skepparen in båten i en liten vik och stängde av motorerna. Var en mäktig känsla att stå på övre däck med den dramatiska naturen runt sig och bara höra fågelsång.

Tog ett kort bakåt då vi var på väg tillbaka mot hamnen. Det disiga vädret gjorde att bilderna inte blev så färggranna.

När vi var nära hamnen var det en lite annan grönska, och det var också så att det var aningen ljusare ute.

Hamnen skymtar lite till höger om mitten i bilden. Man ser också att det fortfarande var disigt och låga moln.

Tog ett kort genom bakrutan då vi satt på bussen på väg tillbaka mot Lake Manapouri, och det verkade nästan som om det var på väg att bli riktigt dimmigt i fjorden.

Då vi satt på båten mot Manapouri såg vi lite blå himmel. När vi kom tillbaka till campingen var det ganska skapligt väder, så vi satt ute och pratade om dagens utflykt. Var överens om att vädret kunde varit bättre, men att vi absolut kunnat njuta av det dramatiska sceneriet i Doubtful Sound.
Innan vi gick in i husbilen satte Einar fast det punkterade hjulet i hållaren under bilen.